Häromdagen var jag och Manuel och såg filmen Solsidan.
Jag tyckte jättemycket om den och både skrattade och grät och när vi lämnade salongen kändes det så där skönt som det gör när man har fått känna lite.
Då började vi prata om förälskelser. Jag vill inte spola något om filmen men det finns ju lite skilsmässa och nya förälskelser med och då slogs jag av tanken att alla förälskelser är ju likadana och att det är väldigt skönt att det är så. Det här sa jag till Manuel och han såg väldigt frågande ut på mig.
Men jag förklarade vidare: Jag har varit förälskad ett antal gånger, på riktigt ca 5, sådär så att man verkligen befinner sig i förälskelse tillståndet. Och jag tycker att det är så otroligt skönt att jag har varit där några gånger för det gör att OM jag mot förmodan skulle springa rakt in i en människa och sköljas över av den där förälskelsen så vet jag att den bara är en fas, det är en underbar fas men den leder också in i vardagen och en dag ska man stå där i mjukisbyxor och lösa livspusslet och då spelar det inte så stor roll hur rosenskimrande det var en gång.
Förälskelsen är en sak och kärleken och livet och verkligheten är en sak och det är ju faktiskt det senare som spelar roll, det är där man kommer att spendera den mesta tiden.
Manuel tyckte nog att mitt resonemang lät något märkligt just eftersom jag sa att det alltid kändes på samma sätt, men jag anser nog att det gör det.
Däremot det som kommer sen, jag har ju aldrig varit så kär i någon som jag är i Manuel, jag har aldrig älskat någon på det sättet som jag älskar honom och det är ju DET som är huvudsaken. Så om Mr Lover kommer runt hörnet och försöker förföra mig med med all förälskelsepirr man kan frambringa så kommer jag bara att säga; det där känns alltid likadant, det är det som kommer efter som räknas och där har jag hittat den bästa. Hej då!
Vi pratar om det här i veckans podd som är ute nu.
Puss! / C
Mr Lover? Vad hände med näcken??
Haha, kände att det blev lite för poddinternt för att skriva här 🙂
Håller med dig. Förälskelse är alltid likadant. Man är pirrig, glad och allt känns så nytt och fantastiskt men kärlek är en annan femman då vet man vart man har varandra och accepterar varandra för den man är. Att det är okej att ha fula tajts och fett hår och bli älskad ändå. Sen brukar jag och min sambo ibland försöka anstränga oss lite för varandra, är så lätt att falla in i vardag som bara blir att veckan går.