Jag låg i Manuels knä tillsammans med Kitty i en timme innan jag skulle åka.
Jag lämnar igen, och igen och igen…
Nu sitter jag på tåget till Stockholm. Imorgon spelar vi sista föreställningen på revyn jag har jobbat med sista månaderna. Ah! Det har gått så fort. En månad har gått och 18 föreställningar. Det har varit väldigt roligt och jag har verkligt njutit men imorgon är det sista. Allt roligt har ju tyvärr sitt slut, men sen kommer det nytt roligt…som sen tar slut. Och så håller det på så. Som frilans är man ganska van vid det.
Det här pendlandet kommer nog bli svårare när prinsessan kommer. Vi har pratat om det fram och tillbaka och det är så svårt. När man är kär i olika städer, eller rättare sagt flera städer. Vi båda tycker såklart mycket om Stockholm samtidigt som vi är otroligt fästa vid Malmö, och vi har fina lägenheter i båda städerna så det gör ju inte heller saken lättare. Alltså jag tror att det funkar att pendla till en viss mån, men det handlar mer om att vi, jag och Manuel vill ju vara i samma stad med vår dotter och inte vara ifrån varandra som vi är nu i perioder.
Det löser sig, tiden visar säkert vägen…på något sätt.
Nu ska jag passa på att jobba lite på tåget. Imorgon är det vanlig vardag igen. Längtar!
♥
