Claudia Galli Concha

Magen Vecka 35 och …

img_1985.jpgDet var en något nervös duo som gick in på ultraljudet idag, det vi diskuterade var huruvida vi skulle välja att gå igenom ett vändningsförsök eller inte. Det lutade åt inte.

Vi var några minuter sena så när vi kom in i väntrummet så möttes vi av barnmorskan som skulle göra ultraljudet. Eftersom den här barnmorskan jobbar på förlossningen också så pratade vi en stund om våra tankar kring situationen, jag frågade lite om kejsarsnitt och om man måste göra vändningsförsök…

Sen började hon med undersökningen, smörjde in magen med gelén, satte ”verktyget” mot magen och sa…ja, här nere är det ett huvud.

HON HADE VÄNT SIG!

Jag började självklart gråta, inte för att det har varit så jättejobbigt men mer att jag fick ett sånt lugn, nu är vi tillbaka, tillbaka till att kunna planera precis som vi gjorde med Chloe, jag kommer få en naturlig förlossning, återhämtningen kommer förhoppningsvis gå strålande, jag kommer att kunna bära Chloe efter några dagar, jag kommer inte behöva ligga kvar så länge på sjukhuset…alla tankar som har snurrat släpptes ut och flög bort.

Jag känner mig lugn. Vi känner oss lugna.

Nu är jag i vecka 35 och jag mår toppen, jag känner mig faktiskt lite lättare nu, undra om det är för att hon ligger rätt? Det måste nog påverka tyngdlagen på något sätt för även om magen är stor så känner jag mig smidigare.

Baby C väger ca 2,7 så hon kommer förmodligen att bli lite större än Chloe.

Men åh, vad skönt att hon ligger rätt, som jag sa till Manuel när vi gick ifrån barnmorskan…-Nu ska jag sova stående. Haha. Hon ska inte få en chans att vända sig igen. Jag vill föda Baby C precis på samma härliga/fruktansvärda/fantastiksa/omtumlande/galna och alldeles alldeles underbara sätt som jag födde Chloe.

P & K Claudiaimg_1983.jpg

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Emelie

    Vilken lättnad för er! Tror du det kan ha varit madrassen och höftvickningarna ändå? Hur länge stod du så i så fall? ?

  2. Linda

    Men så skönt för dig Claudia, vad glad jag blev för din skull nu. Speciellt när du så gärna vill föda naturligt också ❤ Spännande de ska bli sen också vad som kommer efter baby C.. alltså efter bokstaven C 🙂 🙂 Kram

    1. claudiagconcha

      Tack Linda!
      Ja, det känns jätteskönt:).
      Ja…vi tror ju faktiskt att vi har bestämt oss för ett namn nu:)
      Kram!

  3. Jenny

    Vi var i precis samma situation tills förra veckan… Vi hann också oroa oss en hel del för förlossningen och vändningar och kejsarsnitt innan vi kom dit. Dessutom är våran skrutt väldigt liten, så flödet var också ett orosmoment. Och precis som ni kom vi dit, oroliga, spända och pratade lite om våra funderingar. Satte ultrat mot nedre delen av magen och… Ja. Där var huvudet! 🙂 Vilken känsla! Jag blev också glad så jag grät. Första barnet, och jag hade verkligen ställt in hjärnan på en naturlig förlossning. Och nu ser det ut att kunna bli så, om den lilla rackaren bara fixerar sig där. (Flödet var också bra, men det blir en Pyttebebis)

  4. Sara

    Vad skönt! Hoppas din oro kring detta nu lagt sig och att ni nu kan njuta de sista veckorna (dagarna! :)) inför den stora dagen.
    Kram på er!