Jag fick den här kommentaren igår:
Jag tror faktiskt jag skulle kunna trivas med min vecka-39-kropp, om det inte vore för att jag nu i 20 veckor fått höra nästan dagliga kommentarer om hur stor och tjock jag ser ut. Det gör mig jätteledsen. Alla arbetskamrater som plötsligt börjat hälsa ”hej tjockis” på morgonen. Alla som förhört sig om hur mycket jag gått upp, eller gjort en stor sak av hur länge det är kvar tills barnet kommer. Värsta kommentaren var nog i vecka 25, när en bekant frågade hur mycket jag gått upp (varför man nu ens gör det?!) och jag svarade ”12 kilo, men jag tycker det är lite konstigt för jag tycker inte att det syns så mycket”, och hon svarade ”Jo, det gör det. Särskilt i ansiktet.” Den kommentaren har hängt kvar sedan dess. Har skämts och kännt mig ful sedan dess. Helt i onödan. Om folk bara hade hållit tyst, hade jag kanske fått känna mig fin eller åtminstone inte såhär ful. Varför måste folk vara så taskiga…?
Jag blir uppriktigt ledsen när jag läser sånt här, men jag blir också arg och jag känner hur hela jag vill svara emot alla dom som är idioter nog att säga sånt här.
Jag ångrar flera tillfällen då folk har ansett sig ha rätt att säga kränkande saker i ”välmening” eller ibland bakas det ju inte ens in så snyggt, ibland är det bara kränkande, varför har jag inte sagt något? Ifrågasatt deras kommentar?
Jag skrev ju ett långt inlägg om det här för ett tag sedan, bl.a vad folk har sagt till mig; läs här
Men jag har även efter jag skrev det bl.a överhört ett telefonsamtal (personen visste inte att jag hörde) där den här personen jämförde mig med en annan gravid hon kände och glatt konstaterade att jag var mycket större…-ja, på den andra syntes det ju knappt. Så tröttsamt…Jag borde gett mig in i samtalet och sagt att om det inte syns i vecka 34 så är det något fel…Men det gjorde jag inte.
Och det är det här jag tycker att vi alla i gemensam trupp ska ta tag i nu, så fort dom här dumma kommentarerna kommer, vare sig det är ”välmenat” eller bara elakt, blir vi illa berörda så ska man säga ifrån eller åtminstone inte vara rädda för att göra situationen obekväm och låta idioten som har pratat ta ansvar för den jobbiga stämningen.
En enkel sak att säga är – Varför säger du så? Personen kommer försöka skratta bort det, påstå att du är känslig eller något annat dumt…då kan man säga -Jag blir ledsen när du säger så, eller, jag tycker inte att det är så kul att höra…någonting som repar skivan (tänk er ljudet…) och som får situationen att bli obekväm. Jag lovar att om vi alla gjorde det skulle vi sakta få det här beteendet hos vissa att försvinna.
Så nu tar vi tag i det här, står upp för våra gravida kroppar och tar ansvar…ok!?
P & K Claudia
★
När jag var gravid i vecka 36 med min dotter sa min chef till mig att jag inte skulle vara orolig,… Du kommer bli fin sen igen när du har fött för vet du att väntar man en flicka tar de all skönhet från en under tiden man är gravid… Hrm… Jag som fram tills dess gått runt stolt med magen i vädret och kännt mig fin..
Ja, man kan ju till slut bara skratta åt alla dumheter folk säger.
Men vi får aldrig sluta vara stolta över våra fina magar som bär små liv!
Kram!
Vid min andra graviditet nu i år (fick bebis i juni) så fick jag kommentarer om att ”oj, vad liten du är!” / ”du är ju inte så stor för att vara i V…..” / ”är du i första trimestern? Nej i åttonde månaden”. Jag mådde illa i början och gick ner ca 10 kg av mina överviktskilon så jag blev smalare i ansiktet och kroppen (kläderna hängde som på en galge när jag kravlade mig in på KK för vätske-/näringsdropp). Och sedan svullnade jag inte och samlade på mig vatten i slutet som förra gången. Så jag tyckte det var lite skönt att jag inte blev så stor. Även om jag inte väger mig eller bryr mig om vikten – just under mina graviditeter känner jag mig alltid fin.
MEN – sedan kom mitt lilla ”bakslag”. Med 2 veckor kvar till BF m mätte magen o växt för första gången. Det blev tillväxtultraöjud/flödes mätningar från navelsträngen och fostervattenskontroll var 4e dag de sista 2 veckorna. Då plötsligt kändes det JÄTTEJOBBIGT med alla kommentater/komplimanger jag fått om att ha en liten mage. Blev igångsatt på BF och fick en frisk lillasyster på 2,9 kg.
Har även blivit kallad ”tjockis” under graviditeterna och det är så himla onödigt och klantigt sätt att uttrycka sig. Särskilt av en kollega som själv alltid klagar på sin vikt och tycker att hon är tjock. Henne röt jag av med nån halvtyken kommentar tillslut för jag blev trött på att hon stämplade mig varje gång vi sågs.
Bär era fantastiska vackra magar med stolthet och integritet och säg ifrån om ni blir kallade otrevliga saker. Det är inte mer ok att kalla någon tjockis eller kommentera på en kropp bara för att den är gravid. Om man måste säga nåt så ge en snäll komplimang, så mycket trevligare.
Ja, om folk nu tvunget måste prata om andras kroppar…vilket dom ju nästan tvångsmässigt verkar känna sig tvungna till…:).
Kram!
Jag försvar det absolut inte, men tror kommentarerna beror på att det plötsligt känns ”ok” att kalla någon tjock. (Fast det inte är det, jag vet) Men om nån är tjock pga choklad så är det givetvis tabu att säga det, men graviditet är en sådan uppenbar anledning att vara ”tjock” så att man vill testa att bryta tabun. Därför blir det en lite lustig sak att säga och ”man” tror nog att personen inte ska ta illa upp för att det är så uppenbart att personen inte är ”tjock” utan gravid. Som att kalla nån för tjock om hem hade en kudde innanför tröjan i princip. Man tycker det är uppenbart att man inte menar det ”på riktigt”.
När man är gravid vill man inte bli kallad tjock och när man är tjock vill man inte bli kallad gravid… Jag håller verkligen med om att folk bara borde sluta undra och kommentera.!
Jag förstår vad du menar men som sagt, vore inte världen en bättre plats om vi bara struntade i att kommentera varandras kroppar? Kram:)
Alltså det är en så konstig sak att ens bry sig om! Herregud, man bygger ju för sjutton en ny liten människa! Såklart man går upp i vikt och att det syns! Är i v 33 med andra barnet och kunde för mitt liv inte dölja graviditeten i v typ 10 pga svullnade så jag inte fick på mig jeansen. Det ger ändå ingen rätten att kalla mig tjockis eller prata nedsättande om min kropp. Min kropp är fantastisk! Den bygger en lillasyster till vår son och en dotter till vår familj, heja mig!
Eller alla puckona som sa: ”Oj, det kommer ta evigheter innan du kommer i form igen!”
Tog mig exakt 7 dagar att gå ner alla gravidkilona. Nu när jag är gravid andra gången så är det tydligen denna omgång som jag aldrig kommer komma tillbaka till min ursprungliga vikt.
En överviktig kvinna på jobbet sa ”Jaha, ska du inte amma den här heller? Synd. Det är amningen som gör att man går ner i vikt”. Hade lust att svara att då kan ju inte hon ha ammat…….
Är gravid i v 10 nu med nr 2 och jag går redan och tänker ut svar till de som kommer kommentera min kropp framöver… Tyckte det var jättejobbigt under graviditet nr 1 med folks dumma kommentarer, så tack för inlägget! Det värsta är väl ändå kvinnor som själva varit gravida som ska ge sig på och kommentera… Suck!!
Jag va på bröllop i helgen, hade unnat mig en fin tajt klänning, mådde lite dåligt över den när jag hade den på mig, tyckte jag såg ut som en flodhäst. Men jag fick jätte mycke fina kommentarer att jag va så fin och så. Tills framåt natten så kommer en kvinna fram till mig. Jag har aldrig sett människan i mitt liv. Hon gratulerar mig och tycker jag är duktig som orkat vara med och kvar hela kvällen. När ska du få sa hon. Jag svarade i dec (är i v 29) oj jävlar säger hon. Jag trodde du skulle få imorgon. Trodde vi alla skulle få vara med om förlossningen. Att du skulle föda här på dansgolvet. Jag sjönk genom golvet. Blev så ledsen. Hur kan man
Äsäga så till en annan människa. Någon jag inte ens vet vem det är!!
Så bra skrivet!! skrev ngt liknande på min fejja idag då min bägare rann över, tröttsamma människor som tror dom har rätten att kalla en tjockis bara för man är gravid 🙁
Jag va på bröllop i helgen, hade unnat mig en fin tajt klänning, mådde lite dåligt över den när jag hade den på mig, tyckte jag såg ut som en flodhäst. Men jag fick jätte mycke fina kommentarer att jag va så fin och så. Tills framåt natten så kommer en kvinna fram till mig. Jag har aldrig sett människan i mitt liv. Hon gratulerar mig och tycker jag är duktig som orkat vara med och kvar hela kvällen. När ska du få sa hon. Jag svarade i dec (är i v 29) oj jävlar säger hon. Jag trodde du skulle få imorgon. Trodde vi alla skulle få vara med om förlossningen. Att du skulle föda här på dansgolvet. Jag sjönk genom golvet. Blev så ledsen. Hur kan man säga så till en annan människa. Någon jag inte ens vet vem det är!!
Tycker du utstrålar sundhet och lycka. Vet inte varför människor måste trycka ner andra och varför tycker alla det är okey att säga vad som helst till en när man är gravid!
På samma vis tycker jag det är med oss som är överviktiga. När folk säger: åh har du gått ner?
Då tänker jag….jaha så du sitter och studerar mig och bedömer om jag gått upp eller ner…
Det gör mig ledsen!
Jag vägde mig bara 2 ggr andra graviditeten av den anledningen! Jag hade sån ångest första graviditeten och jämförelsen med andra att jag mest mådde dåligt av det! Dessutom har jag en mamma som tycker sånt är kul och tycker det är konstigt jag inte tycker det är kul att hålla koll på min viktuppgång! Så varje gång hon frågade sa jag ärligt som det var att jag väger mig inte denna gång för jag får bara ångest över det! Tillslut accepterade hon det! Onödig och känslig fråga som man inte annars ställer! Varför är det annorlunda när man är gravid! Tack och lov sa hon inget om min vikt eller hur stor jag såg ut! Och jag vet hon inte menade nåt illa med den frågan. Tack vare jag inte vägde mig kände jag mig fint gravid och jag jämförde mig inte med andra på samma sätt!
Åh, håller verkligen med! Folk verkar inte ha något vanligt sunt förnuft och idealen är galna!
Så bra skrivet!
Att vara gravid är ju det finaste man kan vara! Är så tråkigt att folk ska komma med sådana kommentarer!