Sista dagen på vecka 33 var igår och då såg magen ut såhär. Stor och…stor.
Men i övrigt har kroppen lugnat sig lite, vattensamlingen i kroppen känns lugn och min syn på min egen kropp förändrades verkligen när jag vågade skriva om mina innersta tankar. Era medhåll och er förståelse för mina ord och tankar har gjort att jag inte känner mig ensam och det gör också att jag känner mig så mycket starkare!
Nu är vi stora och otympliga och stolta över det ett tag till och sen har vi bebis här. Deal!?
(kommer dock fortfarande strunta i gravidfotograferingen i solnedgången…)
Idag var vi på MVC för undersökning och Baby C har inte vänt sig… Hon verkar trivas väldigt bra med att sitta med rumpan ner…min barnmorska sa att chanserna att hon ska vända sig nu minskar för varje dag. Det är fortfarande lite omvälvande känslor.
Bara att stå inför en förlossning är ju stort och att då dessutom få en massa andra beslut att ställas inför är lite…speciellt. Och jag velar fram och tillbaka varje dag. Ena dagen känns kejsarsnitt självklart och den andra dagen känns att föda henne naturligt (i sätesbjudning) det självklara.
Vi kommer att göra ett ultraljud till inom 10 dagar och då får vi se till 100% hur hon ligger.
Vi pratade länge om just kejsarsnitt idag och det som får mig att verkligen tveka är tiden efter. Jag vill hålla mitt barn och inte behöva lämna henne ifrån mig när hon är född, jag vill hem så fort som möjligt från sjukhuset till Chloe, jag vill inte ha ”operations-ont”, det finns alltid en risk för infektioner…ja, efter mitt besök hos barnmorskan idag så känns inte kejsarsnitt så aktuellt.
Men när vi pratade om att föda i sätesbjudning och Pernilla (barnmorskan) sa att epidural är inte att rekommendera när det kommer till just såna förlossningar…då blev jag lite nedslagen. Jag behövde och njöt av min epidural med Chloe och att tänka mig en förlossning utan den…hmm.
Ja, som sagt….Jag ska dansa hula hula på alla fyra så får vi se om hon hamnar rätt.
Men i övrigt är alla värden bra, hjärtljuden lät strålande och jag har bara gått upp 0,5 kg på 10 dagar. Yes.
Eller, va!?, Då hade jag ju kunnat fika mer i Barcelona, typiskt haha,
Nu ska jag ut och gå en promenad med Chloe som fortfarande inte har sovit middag idag! Hon har lite svårt att komma till ro och då brukar ju vagnen alltid funka. jag passar på att hämta upp några paket på vägen, har 6 paket (!) som har kommit under tiden vi var borta…alltid lika spännande:).
P & K Claudia
★
Gjorde snitt för.3 år sedan, gick hur bra som helst, inget ont, bara som träningsvärk i magen. Kunde stå upp, få bli av med katetern efter 4 timmar efter op. Fick åka hem dagen efter. Allt läkt fint, kunde bära, amma mitt barn direkt. Drömförlossning! Trots att jag är ”gammal” och överviktig 🙂 Ska ha barn igen om 6 veckor och har fått godkänt för snitt igen Kejaarsnitt är rutinoperation idag, de flesta går som planerat. Lycka till oavsett hur du föder!
Jag födde för 1,5 år sedan men tack ändå!
Hej blev snittad med mitt andra barn i november förra året. Det var för mej en mardröm. Och jag kände mej handikappad efter, tog va en vecka innan jag kunde röra mej ”ordentligt” igen. Men det värsta var att inte få lyfta min stora tjej när jag kom hem från bb. Hon var 1 år och 10 mån, och att inte kunna lyfta henne var bland det värsta!
Men jag är samtidigt väldigt glad att kejsarsnitt finns för att föda i säte skulle jag inte göra. Känns halv riskfyllt, men är dock inte påläst om det.
Lycka till hoppas hon vill vända sej!
Ja, det hoppas jag med!
Usch, dun upplevelse låter inte rolig alls, det är precis det som är min största skräck, att känna att jag inte kan vara där för Chloe, för det känns ju väldigt viktigt…Kram!
Jag gjorde en vändning i v 37.. Gick bra men det satteigång förlossningen så dagen efter födde jag en liten pojke den ”vanliga” vägen. Vändningen var inte så skön men så glad att slippa kejsarsnitt då jag varit lite rädd för det. Prova gör en vändning om du får!
Ja…jag är ju lite nojjig för den där vändningen…men jag ska nog testa, blir det för obehagligt ber jag dom sluta:). Underbart att allt gick bra för dig:)!
Hej! Tack för en fin blogg. Brukar inte kommentera eller komma med ”goda råd”, men känner nu att jag vill dela med mig av min erfarenhet när det gäller bebis-på-fel-håll :). Jag födde mitt 5:e barn i maj detta året. Mina fyra första var fixerade med huvud ner redan vid v 33. Min femte lilla envisa dam ville dock inte alls vända sig. Det började pratas om kejsarsnitt och jag fick mer och mer panik. I vecka 34 (eller 35) var jag hos min kiropraktor för en liten nackjustering och gnällde väl lite över det faktum att hon inte vänt sig. Då säger min kiropraktor: Men det kan jag fixa!! Efter lite samtal/undersökning, gjorde hon en lätt justering eftersom det visade sig att mitt bäcken var lite förskjutet. Redan när jag satt mig i bilen på väg därifrån kände jag mycket mer rörelse, som att hon fått mer plats! Samma kväll när jag låg stilla på rygg i sängen så vänder sig bebisen!!! Lite obehagligt, men det gjorde inte ont. Dagen efter hade jag tid på MVC och bebisen hade mycket riktigt vänt sig!!
Min kiropraktor finns i Lund och hon är bäst! Vill du ha hennes uppgifter kan du bara höra av dig! Lycka till och ha en underbar röjardag:)
Mvh, Anna
Hej!
Vårt första barn lyckades dom vända, men andra barnet ville inte alls, vart planerat snitt. Bara känslan att bli snittad är ju såklart jätte läskig. Men allt gick så bra, personalen finns där för er! Jag ville hem tidigt till mitt andra barn men dom tyckte att jag skulle lugna ner mig, jag var ju trots allt snittad sa dom. Jag var uppe på benen när bedövningen släppte. Jag gick farm och tillbaka med en skrikande bebis, ju mer jag rörde mig ju mindre ont hade jag för stunden. Fick en infektion någonstans i kroppen, hade hög feber och sänka, vart inlagd i 7 dagar, även fast jag hade infektionen någonstans i kroppen så mådde jag hela tiden bra. Hoppas att allt går bra! Lycka till!
Jag fick ” mysa ” länge med min bebis efter kejsarsnitt. Bebisen och min man var uppe vid mitt ansikte och jag kände inte att jag ” missade något ”. Jag läkte snabbt och bra och hade inte speciellt ont. Visst, lite bökigt att inte kunna lyfta som vanligt men min man var hemma de första 5 veckorna. Min erfarenhet är att ett plan snitt kan bli en väldigt bra och fin upplevelse!
Hej! Läste dina ord om kejsarsnitt. Kände så med dig att jag var tvungen att kommentera. Jag födde mitt första barn med kejsarsnitt. Anledningen var en stor bebis som inte ville komma ut. Allt var planerat men jag var såklart rädd och orolig innan, Men vilken upplevelse. Du är alert vid operationen och har därmed full kontroll. Mitt operationsteam var helt otroligt. Berättade vad som hände hela tiden och jag var så omhändertagen. När sonen plockats ut fick jag och min man hälsa på honom. Sedan fick min man hålla honom varm vid sitt bröst tills jag var ihopsydd och klar. Redan på uppviket fick jag träffa min guldklimp, amma och ro om, Min man fick dock sköta de första blöjbytena då jag hade svårt att gå. De fick en speciell första kontakt pga detta. Efter ett kejsarsnitt ska du upp och gå på en gång, alla funktioner måste komma igång så fort som möjligt. Mitt snitt läkte fint utan komplikationer. Min son var stor och tung men jag kunde utan problem hantera honom. Ska jag vara ärlig så var jag mer påverkad efter min andra förlossning som var vaginal. Det man bär med sig är också ett minne för livet, ett litet ärr. Min son som idag är 6 år är fortfarande lika fascinerad att höra hur han plockades ut ur min mage och att se mitt lilla ärr.
Mina ord till dig är slutligen. Var inte rädd för ett kejsarsnitt. Det kan vara en fantastisk upplevelse. Att föda i säte kan ju dessutom sluta i akut snitt. Och då är allt inte lika kontrollerat och du är påverkad eftet en påbörjad förlossning.
Vad du en väljer är jag säker på att det kommer gå bra. Lycka till!
Med vänlig hälsning,
Sofia
En sak som är bra att tänka på är att akut snitt när det gäller sätesförlossningar oftast sker för att värkarna avtar. Inte för att det är så akut som det låter, tack och lov! Födde själv båda mina i säte och ångrar inget. Skönt att du också är nöjd med ditt förlossningssätt, för det är ju ändå det som räknas i slutändan 🙂 Det där med att ha svårt med att gå efter ett kejsarsnitt….det kan även gälla efter en vanlig förlossning. Första dygnet efter andra barnet, trodde jag att allt skulle trilla ur mig…haha! Lite roligare nu i efterhand än vad det var då 😉
Mvh Gina
Jag vet, jag har förstått det efter allt jag har läst, och det läskiga är att det är ju inget man kan styra över. Vi kör hula hula på alla fyra och hoppas:). Kram!
Åh, hoppas hon vänder sig. Håller tummarna!
Så hon ligger fortfarande med rumpan neråt? Hoppas verkligen att boken jag skickade (verkar som den inte har kommit fram?) kan hjälpa dig eller vår Facebookgrupp där 60 medlemmar/kvinnor delar med sig av sina erfarenheter av sätesbjudning (kejsarsnitt och vanlig förlossning). ❤️
Hej fina du <3
Måste också skriva som de två andra tjejerna om snitt… Jag kämpade på väldigt länge med att få ut vår dotter men det gick inte så det blev ett snitt.. Men jag fick upp henne på bröstet direkt och höll henne en stund.. Sedan gick dem iväg henne ett litet tag så jag kunde bli ihop sydd.. Men jag var uppe och gick direkt efter att bedövningen släppt, så det behöver verkligen inte vara till någon nackdel att göra ett snitt.. Jag var ute och gick med barnvagnen några dagar senare och hade aldrig ont efter snittet.
Jag var i samma sitts som dig och tvekade inte ens på snitt det var självklart för mig. Jag blir hellre dålig av infektion än barnet. (Tex om barnet fastnar) Vi sov en natt på BB sedan åkte vi hem. Alla runt om kring sa att jag kommer ha så ont och inte kunna gå osv. Men jag kände inget. BM kom in med massa smärtstillande och sa att jag borde/ måste ha ont men jag hade inte alls ont. Så hoppas inte folk skrämmer upp dig. Visst alla är olika men du kan lilaväl få en sä härlig upplevelser som mig. Att kunna gå 5h efter snittet och inte känna någon smärta. Kram 🙂
Här är en till med bebis i säte. Är i v. 36 nu och fått ett planerat kejsarsnitt i mitten på oktober. Har en hjärtformad livmoder så vändningsförsök är uteslutet och det finns inte längre någon chans för bebisen att vända sig. Det kommer bli bra, hur det än blir. Gjorde ett snitt med min första dotter också pga samma anledning som denna gång och var sååå nöjd. Hoppas att det blir lika bra denna gång! Stort lycka till, till fina dig!
Våra bebisar gillar att sitta upp:), ja, vi får helt enkelt vänta och se:). Lycka till med din bebis:). Kram!
Jag har gjort kejsarsnitt. Dock under helt andra omständigheter. Ett dramatiskt akut snitt men oj så nöjd jag är med allt. Jag fick hålla min bebis väldigt snabbt efter att hon var ute och hon lämnade aldrig min famn mer än när de lyfte mig från ett ställe till ett annat, då låg hon i pappas famn. Hon låg på mitt bröst på uppvaket o när vi rullades upp till vårt rum. Dag två var jag uppe och gick. Jag hade noll ont i såret och det läkte helt fantastiskt. Jag var ute på promenader rätt snabbt inpå förlossningen. Kejsarsnitt behöber inte betyda massa ont efter men det vet man aldrig. Men vill bara ge en kort bild av min upplevelse som var helt fantastisk. Blir det fler barn skulle jag välja kejsarsnitt utan tvekan.
Låter som en dröm. Ja, det är ju just det där att lämna ifrån sig sitt barn som känns väldigt jobbigt. Måste fråga hur dom gör här för att vara säker:). Tack. ?
Direkt när bebisen var ute kom de med henne o tryckte hennes kind mot min innan de gjorde koller. Det var ju ett akut snitt så lite extra koll. Det gick dock oerhört fort o sen lämnade hon inte mog mer än ett ögonlock när de flyttade mig. Var tydlig med din önskan redan innan kring detta!
Åh, underbart att höra att det kan gå till så, även om det är akut! Tack:)
Min son satt upp i magen, så de blev planerat snitt, allt gick jättebra, så fort han föddes kom han upp på mitt bröst och låg på mig vi var ned varandra hela tiden förutom när hana navelsträng klipptes av pappan,
Klart de gör ont men dag tre var jag ute i gick med vagnen!
Tänker att de finns en anledning varför dom inte vänder sig om, ödet ?. Tänker att min son inte kunde vända sig pga av super lång navelsträng och att det kanske hade blivit stora komplikationer för honom el mig om han födddes vaginalt!
kram Malin
Tack för dom orden Malin! Det är precis så jag har tänkt också…att det kanske är meningen, att man inte ska mixtra med naturen…Kram!
Hej Claudia.
Vill först bara säga att jag älskar att läsa din blogg. Du är en sådan härlig person som är positiv i grunden. Underbart!
Sedan så tänkte jag ge min erfarenhet utav det här med epidural. När jag födde mitt första barn så hade jag aldrig klarat mig utan epidural. Det var en ganska lång förlossning och jag hade ont och var trött och slut. Men när jag födde mitt andra barn så hann jag inte ens få epiduram
Tack snälla Petra!? Ja, jag har hört det där med epidural från flera…Och det är klart att det ska gå ändå, men som du skrev, första gången var det en riktig livräddare kändes det som. Kram!
Jag fick föda med kejsarsnitt då mina tvillingar inte ville vända sig. Trots att jag inte fick ha dem nära mig precis efteråt så var upplevelsen fantastisk. Visst hade jag ont efteråt men jag är otroligt nöjd en då. Jag har ju inte fött naturligt men det är inte något jag saknat eller grubblat över. Jag kan förstå hur du tänker men min upplevelse av det hela var bara positivt. Personalen som var med var helt fantastisk och fick mig att känna mig så trygg hela tiden. Pappan fick en väldigt viktig roll eller del i det hela och jag visst att mina barn hade det så bra hos honom tills jag kunde komma dit.
Vad gäller kejsarsnitt så har jag gjort 2 st. Ett akut och ett planerat. det planerade snittet som jag gjorde för 3 veckor sedan är jag såå nöjd med. Jag var inte ifrån min nya lilla bebis någonting, utan han var med mig hela tiden. Vi var kvar på sjukhuset 2 nätter och återhämtningen har gått så bra. Självklart är detta individuellt precis som vid en vaginal förlossning.
Min bebis har inte heller vänt sig än (är i vecka 36 nu). Funderar också mycket på förlossningen och hur den kommer att bli. En fråga bara, blir du inte erbjuden ett vändningsförsök eller har du valt att tacka nej till det? Jag tänkte nog ge det ett försök och hoppas innerligt att bebis samarbetar och vänder sig då ?
Det kommer att gå kanonbra hur du än föder ?
Här kommer en peppande kram! Det kommer bli bra oavsett och håller tummarna för att du hinner landa i det. Jag blev snittad med mina tvillingar, och ja, visst hade jag ont men efter en vecka åt jag inga värktabletter och dagen efter var jag på benen, jag återhämtade mig väldigt fort och har inte haft en enda komplikation efter operationen =)
Claudia! Oavsett entréväg kommer det att gå galant när Baby C kommer till er! ❤️
Jag födde min pojke med planerat snitt i Lund, bor i Malmö, i november förra året och det gick som en dans! Är så nöjd! Jag fick se och pussa på honom i operationssalen, direkt när han kom ut men även en stund när jag syddes ihop. Därefter fick lilleman mysa med sin far medan jag var iväg en och en halv timma på uppvaket, och låg och väntade på att kunna vicka på tårna igen. Sen fick jag åka ner till avdelningen och träffa mina pojkar! Det var fantastiskt, och jag tyckte det kändes fint att de hade fått lite tid tillsammans på egen hand, jag hade ju haft honom för mig själv de senaste nio månaderna, så det kunde jag bjussa på! ?
Vi var kvar en natt på perinatal och sedan en natt på patienthotellet. Sen ville jag bara hem, så då skrev vi ut oss och körde hem till Malmö. Gick så bra så!
Bortsett från första dygnet, som var lite ont såklart, tyckte jag att smärtnivån var fullt hanterbar! Jag hade inga problem med att bära min son, men slapp storhandla och dammsuga – win för mig på alla sätt! ? Var snabbt på benen igen och kunde börja promenera, valde bort uppförsbackar och alltför kraftig motvind bara. (Det ena skitlätt såklart och det andra lite mer tricky i Malmö just…?)
Nåväl, lång kommentar. Summan av kardemumman: kejsarsnitt behöver absolut inte vara något att frukta – och, som sagt, oavsett kommer ni snart att ha er lilla tjej hos er. Och DET är det enda viktiga!! ❤️
Lycka till! Många kramar!
/Zara
Hej! Måste bara få berätta att jag gjorde ett planerat kejsarsnitt ( ditt skulle ju också bli planerat i såfall). Jag hade min son hos mig hela tiden, från att han kom ut, medan de sydde, på uppvaket. Vi separerades aldrig, detta var på BB Sophia men antar det är lika på andra ställen. Jag trodde jag skulle ha jätteont efteråt, men nä det var inte alls farligt. Jag åt smärtstillande i några dagar men
Det var mer för efter- värkarna ( de blir tydligen värre vid ett kejsarsnitt).
Du får ju bära bebisen och så efteråt, man ska inte gå och kånka matkassar men det kan ju någon annan göra!
Ville bara säga detta, sen ska du naturligtvis inte göra ett kejsarsnitt om du inte vill/ måste.