Claudia Galli Concha

Ältat, ångrat, velat ge vad som helst för att ha saker ogjorda eller osagda. Till vilken nytta?

Vi måste alla för vår egen skull lära oss och släppa taget om det som har varit. Inte förtränga det som har varit, utan se det för vad det är. Vi gör alla vårt bästa, men självklart blir det fel ibland, det händer alla. Alla gör fel och misstag och det är ett väldigt bra sätt att lära sig och utvecklas på. Jag är inte rädd för det längre. Jag sätter mina mål och jag strävar mot dom. På vägen kan mycket hända, det kan gå fel, det kan gå rätt, men oavsett så går det framåt. 

Livet är orättvist ibland. Vi utsätts för saker i vår uppväxt och genom hela livet. Familj som sviker, vänner som sviker, saker som händer som känns helt meningslöst dumma och onödiga.

Men allt det här formar oss och gör oss starkare i vår framåtrörelse och i vår framtid.

Jag tror på att vi måste lita på oss själva. Hitta vår egen kärna och gå tillbaka till den när det känns svajjigt och osäkert. När frågorna dyker upp. Varför gjorde jag så? Varför sa jag så? Varför hände det mig? De frågor som pekar tillbaka på dig finns det oftast ett väldigt bra svar på. – Jag sa så av välmening för att jag trodde…men det kan också vara – Jag sa så av illvilja för jag kände mig…Så länge man kan hitta kärnan varför man har gjort och agerat på ett visst sätt så vet man hur man ska hantera samma situation nästa gång.

Vi alla måste ha en framåtrörelse, att ångra och klaga på det som har varit kommer aldrig att ta oss framåt. Vi måste våga släppa. Vi förtjänar att släppa. Vi måste sluta straffa oss för det som varit och istället ta det som en läropeng.

Så ta läropengen och lägg den i din ficka. Bär den med dig, inte för att straffa dig utan för att utvecklas framåt.

♥