Claudia Galli Concha

Jag har funderat på det här länge. Ända sedan vi gifte oss. Dubbelnamn…Det är inte riktigt min grej. Jag tycker att det är bökigt, långt och…allmänt jobbigt.

 

 

För mig var det självklart att jag skulle ta min mans efternamn när vi gifte oss. Av flera skäl, dels för att jag älskar honom så ofattbart mycket och ett sätt för mig att visa det var att ta hans namn. Sen kändes det som ett nytt kapitel i mitt liv. Mycket har hänt, familjemedlemmar har kommit och gått, relationer har förändrats och det kändes som en nystart att gifta mig och påbörja min egen resa med min egna familj. Så Galli blev mitt mellan namn, jag vet inte hur det är nu men när vi gifte oss 2012 så fick man inte ha två efternamn utan det sista namnet är efternamnet och det näst sista är mellannamn men det skrivs ändå som som två efternamn.

 

Nu har jag haft dubbelnamn i två år och jag har faktiskt alltid kännt att det är lite jobbigt. Hej, mitt namn är Claudia bla bla bla bla bla bla bla bla…känns det när jag ska presentera mig. Jag har inte vant mig vid det dubbla, även om det är två korta namn och jag tycker att dom passar hyffsat bra ihop så är det någonting som släpar i det. Det är förmodligen mest i mitt huvud men det känns inte riktigt som jag, det känns som att jag står med ett ben i det gamla och ett ben i det nya på något sätt. Låter det flummigt?

 

Vår dotter kommer bara att heta Concha. Vi vill inte belasta henne med ett dubbelnamn ända från början och när hon föds så känns det också mer enhetligt att vi alla tillsammans heter Concha.

 

Men det är inte helt lätt att byta namn, alla är så inkörda på Galli på något sätt. Man får ständigt påminna folk och rätta folk. Men det är väl en fas. OCH det faktum att jag än så länge använder dubbla namn gör det nog inte lättare.

 

Det är inte ett enkelt beslut att sluta använda ett namn som man har använt i hela ens liv. Men det är väl bara att göra det. Bara göra det, hellre nu än sen. 

 

Hmmm…Claudia Galli Concha / Claudia Concha

 

 

♥