Idag har jag gjort något som var bland det mest nervösa jag någonsin har gjort jobbmässigt.
Jag har inte ens velat skriva om det här för jag har varit så rädd för att jinxa det, att göra det ännu värre. men nu är det gjort och jag kan äntligen andas ut. I en vecka har det här hängt över mig så det känns som att jag har kommit ut ur ett typ av känslomässigt fängelse.
Idag hade jag en sk. audition föreläsning för en stor talarorganisation, ett sånt företag där man kan boka föreläsare och konferencierer igenom. Jag har ju haft en föreläsning som jag har kört några gånger men nu har jag skrivit om den och förnyat den och det kändes så galet nervöst att göra det inför folk som är proffs på det här med föreläsningar. Alla dåliga tankar har passerat genom mitt huvud under senaste veckan. Vem vill lyssna på mig, vem är intresserad av det här, är det här intressant över huvudtaget? Jag har kört den här föreläsningen framför spegeln ca 2-3 gånger varje dag de senaste fyra dagarna. Prestationsångest? Absolut, det är nog mitt mellannamn.
Jag har gjort några framträdanden som varit lika nervösa, när jag var konferencier på ett gigantiskt event för ca 300-400 personer i Argentina (!), allt var på engelska…, när jag testade att köra stand-up (usch, en fruktansvärd upplevelse :)) och …idag.
Första 10 minutrarna minns jag knappt, jag fokuserade mest på att prata lugnt, andas och titta dom jag talade inför i ögonen och få kontakt. Efter en stund började jag njuta av det och efter ca 20 minuter var det riktigt roligt och jag hade kunnat fortsätta.
Dom gillade min föreläsning!!! Vilken glädje!!! Vilken kick!!!
Glädjen och kicken man känner efter att ha gjort en sån här grej är obetalbar. Ah! Så skönt! On top of the world!
Jag klarade det. Jag gjorde det. Jag är så otroligt stolt över…mig:).
♥
Bra! Kul! Känner igen mig. Kampen mot katastroftänket, det envisa övandet och lättnaden efteråt. Jag har själv mest haft kortare presentationer men det verkar karaktärsdanande typ att ha lite längre pass på 20 minuter+. Då hinner den första stressen lägga sig något och man blir mer närvarande. Go for the flow!
Hej Claudia!
Jätte roligt att du väljer att göra detta. Jag har nyligen ’upptäckt’ din blogg och är inne här dagligen numera 🙂
Jag vore glad om du kommer att ha någon typ av kalender här så vi lätt kan hitta till dina föreläsningar. Det skulle vara så roligt att få gå o lyssna på dig! Jag tycker att du verkar vara en så underbar tjej o en härlig förebild. Är också så glad för eran skull att ni äntligen ska få blir tre 🙂 Varma kramar!
Ett stort grattis till dig!
Du har all anledning att vara stolt över dig själv.
Du får berätta mer om din föreläsning om du vill och var vi kan komma och lyssna på dig framöver. Kram och lycka till!