Står i kön på IKEA. Idag har jag kommit på hur jag ska gå på IKEA. Hur jag ska hantera det. Själv. Inget sällskap. Det är då det blir som terapi för mig. Det är då jag kan gå in i min egen värld. Tänka. Få ihop bilder i huvudet på hur jag vill ha det, vad som passar, jag kan rota runt på FYNDET hur mycket jag vill. Jag tar en kaffe. Njuter av min tid här. Skickar bilder till min man som jobbar. Han gör tummen upp eller ner. Det är perfekt. Jag älskar det. En aha-upplevelse i kön till kassan.
