Claudia Galli Concha

Ja, det gör jag ibland. I den här världen som jag befinner mig i så handlar det ibland om att sälja sig. Det är någonting jag har gjort sedan jag var tonåring. Ja, det handlar ju inte om min kropp, ibland kanske en del av min själ men absolut inte min kropp:). Nej, det är mer att man ständigt ska vara duktig på att veta vad som är på gång och vilka produktioner som ska göras, vad som castas just nu. Jag har alltid fått jobba så. Vissa kan säkert sitta tillbakalutade och vänta på att telefonen ringer, men jag har inte ro till det, plus att jag tror att jag skulle missa mycket då. Jag har aldrig varit vänta typen. Jag gör. Jag ringer och kastar mig ut. Det värsta som kan hända är att jag får ett nej.

 

Fjällbackamorden är ett klassiskt exempel på det. Jag hade hört att serien skulle castas. Jag hade inte blivit kallad till provfilmning. Jag hörde av mig till castaren men fick inget svar. Tyst på mailen. Min agent ringde produktionsbolaget men de sa att jag var för ung, vilket stämde för dom hade tänkt att Erica Falck skulle vara närmare 40. Men vi gav oss inte utan min agent ringde en gång till och plötsligt svarade någon som pratade om mig i telefonen så att författaren till filmerna hörde och henne hade jag jobbat med tidigare och hon sa direkt att -”henne måste vi ju testa”.

Jag fick en provfilmningstid klockan 17.30 en tisdag eftermiddag. Det kändes verkligen som att alla där skulle vara trötta och sega efter en hel dags provfilmningar, men jag gick dit och gjorde det.

Det kändes bra, inte extremt bra men jag var nöjd med min provfilmning. Dagen efter ringde dom och ville provfilma mig igen. Då fick jag testa mot nya killar och sen följde två månader av provfilmningar mot olika killar. Jag fattade inte då att jag hade fått det. Jag trodde att det hängde på att dom skulle hitta ett bra par. Men det var alltså så att jag var klar och dom letade efter ”min man”.

 

Vilken känsla när jag fick veta! Helt otroligt! Plötsligt var det min tur! Min tur att få den där rollen som flera begåvade svenska skådespelerskor hade testat för. Och återigen fick jag bekräftat för mig att man aldrig ska ge upp eller bara vara passiv. Tänk om jag inte hade hört av mig, ”tjatat” in mig, då hade det inte blivit 6 filmer av Fjällbackamorden för min del. Jag kommer aldrig sluta höra av mig.

 

Vi måste alla våga tro på oss själva. Tro på att vi kan. Och framförallt tro på att vi alla är unika.

 

♥