Hej fina ni,
Sitter uppkrupen i soffan med datorn och har precis ätit VÄRLDENS godaste gnocchi , de var fyllda med svamp och ost, herreguuuud. Måste köpa mer , det va en nyhet på Ica Maxi och ligger bland all färsk pasta – ser ni den så KÖP! Nu tänkte jag svara på en kommentar kring Oliver och varför vi låter honom sova i eget rum! Så här skrev Sara.
”Jag är så nyfiken på varför ni låter eran 3 månaders bebis sova ensam i eget rum? Ingen som berättar fördelarna med att barnet i alla fall sover i samma rum? Han är ju så liten :/”
Svar: Hej Sara, för oss funkade det så fruktansvärt bra med att han sover i eget rum då han är väldigt lättväckt och jag med för den delen. Oliver är en väldigt trygg liten bebis och jag ammar inte honom längre , så vi lägger honom i hans säng vid 19 och han sover hur bra som helst där inne. Vi har en kamera så vi har koll på honom, när han vaknar på nätterna så skriker han inte, utan gör små ljud som vi hör via vår monitor. Rummet ligger bredvid vårt rum så det är som om vi skulle haft ett stort sovrum så är jag vid hans sida på lika många sekunder. Han vaknar en gång vid 00 och sen vid 04 då får han flaska i sängen och somnar om utan problem.
Jag personligen behöver sömn och klarar inte av att bli väckt när han drömmer eller gör små ljud – jag vaknar seriöst av minsta lilla när det kommer till honom.
Jag ser INGA fördelar med att han skulle bo inne hos oss faktiskt. Det skulle kunna vara att det är mysigt men det är det inte värt med att jag inte får någon sömn.
Nu är Oliver 4 månader och jag är så himla glad över att han sover i eget rum för jag och min kille får egentid, vi kan ligga och prata och kolla film utan att tänka på att vi har ett barn där inne. Jag tycker det är viktigt för vårt förhållande att vi får vara själva i vårt sovrum med. Sen kommer det komma en period när han säkert kommer vilja komma in till oss på nätterna och sova och då får jag se hur jag känner då.
Förlåt nu men en mardröm för mig hade varit att ha sina barn sovandes inne hos oss i vår säng alltid, jag tror romantiken mellan föräldrarna försvinner då och när tusan har dessa föräldrar tid att vara intima med varandra då ? hahaha. Jag är så jäkla nykär i min kille och jag vill ha vår säng till oss själva, jag tycker många , speciellt mammor ger barnen för mycket plats och killen blir åsidosatt , sexet försvinner och allt fokus ligger på barnet/barnen. Detta är min personliga åsikt och för andra kanske det funkar jättebra med att hela familjen bor i samma säng och de inte behöver den ensamtid som jag och min kille behöver. Vi alla är olika 🙂 Och framför allt alla barn är olika!
Givetvis kommer det finnas undantag när de vill sova hos oss , sjukdom mm men jag vill att mina barn ska känna sig trygga i sina egna rum! Nu är Oliver så liten och han ändrar sig hela tiden, helt plötsligt så kanske han inte alls vill sova i eget rum och säng!
Kram
Gud vad skönt att läsa! Vi gör likadant med vår 7 månaders lilla tjej. För innan när jag ammade så sov hon i samma rum och jag vaknade av varenda gny, och min man sov på soffan för att han snarkar och väckte både mig och Lillis. Nu mår vi så mycket bättre! Alla sover och jag och min man kan sova tillsammans igen men många som rynkat på näsan när jag valt min man framför bebis… men jag tycker livet med bebis blir så mycket lättare om jag får sova!
Tror ni är inne på helt rätt tankar med att låta Oliver sova i eget rum. ? Jag och killen blev gravida 6 månader efter att vi träffats och vår son på snart 4 sover mellan oss. Mitt fel, då jag ville ha honom nära och inte orkade gå upp varje gång han vaknade på natten. Men nu lever vi mer som kompisar är som två älskare. ? Känns som att vi lika väl kan separera ? Jag har så jäkla dåligt samvete för att jag propsat på att samsova. Romantiken är död ?
Tänk vad märkligt att man inte ska få göra vad som passar SIN lilla familj bäst utan att någon ska ha åsikter om att det är fel. Jag samsov med första barnet i nästan två år helt enkelt för att det inte gick att få honom att sova i egen säng. Han vaknade på direkten när han lades ner i spjälsängen och jag orkade inte vara vaken hela nätterna för att söva om honom gång efter annan. Åh vad trött jag var på frågan om det inte var dags för honom att börja sova i egen säng snart!
Tycker det låter superhärligt att eran son sover i eget rum och att ni får ha sängen för er själva. Livet med småbarn blir så mycket lättare om man får sova bra på natten.
Vad är det för gnocchi? Kan du inte lägga ut bild på förpackningen? ?
Jag har aldrig kommenterat ett blogginlägg tidigare, men det här är som en hjärtefråga för mig så vill gärna dela med mig av mina tankar och information från forskning.
Jag vill börja med att skriva att det VIKTIGASTE i min värld är att föräldrarna mår bra, för det blir ju svårare för barnen att må bra om föräldrarna mår dåligt. Med det sagt, tror jag att de allra flesta barnen mår bäst av att sova nära sina föräldrar. Det ligger i vår natur att sova alla tillsammans, det betyder trygghet. Forskning har även visat att barn som får sova med sin mamma i flera år får bättre vila och sovmönster. Snabbare tröst har även visat att barn har lättare att själva reglera sina känslor i högre ålder.
Det har även forskats mycket om PSD, och inga kopplingar har kunnat göras till samsovning (samsovning har i alla studier bara visat positiva resultat). PSD har alltså inget med mammans närvaro att göra. Så rekommendationen från socialstyrelsen känns out-dated!
Jag rekommenderar alla att följa vildabarn på Instagram för mycket intressant information om bland annat samsovning. Där tas det upp hur olikt västvärlden ser på sovrutiner med bebisar.
Och det där med romantiken, det finns en massa ställen på 100kvm att vara intima. Om inte annat får fantasin flöda mer än ”vanligt säng-sex” 😉
Jag har en fyra åring som alltid, och då menar jag alltid, sovit djupt och tryggt. Alltid mellan oss (mamma och pappa) i vår säng. Aldrig orolig, sovit hela nätter, utan en massa ”ritualer” med snuttefiltar etc. Han är en väldigt lugn pojke, trygg i alla situationer och jag tror mycket har med samsovningen att göra. Nu ligger lillebror, 8 veckor gammal, bredvid mig i en babysidecrib.
TACK! Jag har alltid haft alla mina barn sovandes själva i egna rum sen de var små pluttar och varit envis med att få det att fungera. Dels för barnets nattssömn och även för våran sömn och vår tid för varandra. Många väljer att ha barnen i sina sängar nu för tiden så detta är ofta ett känsligt ämne. Kör hårt, du vet vad som är bäst för er 🙂
Jättebra att du lyfter ämnet, jag tycker precis som du att alla bör göra det som passar deras situation bäst och inte döma hur andra väljer att göra. Jag är lite nyfiken på hur ni sköter läggningsrutinen om ni inte är hemma vid 19? Jag minns att du tidigare skrivit att ni badar, sätter på pyjamas etc och kör samma rutin varje kväll så att oliver ska förstå att det är läggdags. Hur fungerar läggningen om ni är hos vänner eller av andra anledningar inte är hemma när det är dags? Kan ni få honom att somna själv i vagnen vid samma tid då eller blir allt uppochner? Tack för en inspirerande blogg!
Vår dotter har också sovit i egen säng och eget rum sen hon var tre månader och är idag 2,5 år :)! Vi har som regel att hon alltid somna i sin egen säng men sen får hon komma in till när hon vill på natten om hon vill. Då får man till till båda det ena och det andra med sin partner 🙂 var och en ska göra det som funkar bäst för sig och sin familj 🙂
Finns ju betydligt fler ställen att vara intim på än i sovrummet;) Vi har båda våra barn i sängen (3-åring och 4-månaders) och med tanke på det andra barnet är vi väl levande bevis på just det haha. Lätt att tro att föräldrar som har sover tillsammans med sina barn inte har sex eller någon ”egentid”. Vi är bara mer innovativa 🙂
Oj vad jag känner igen det du skriver! Vår son är otroligt lättväckt och jag har svårt att somna om när jag vaknar av alla hans ljud. Förstår dig till 100%! Sonen är nu 8 månader och sover i eget rum med öppen dörr. Jag hör varenda rörelse ändå! Älskar din blogg. Kram på dig.
Hej
Är trebarns mamma och har aldrig haft barnen i vårt sovrum,( om det inte finns anledning såklart) ich vi har trygga glada bar bara av den anledningen att jag inte kan sova … vaknar av minsta prassel, så även om barnen sover i eget rum , så vaknar jag om de vaknar , det är det bästa för vår familj
Och vi har glada trygga barn , man gör det som är bäst helt enkelt kram fina du
Helt rätt!! Tryggt barn som sover gott och vaknar utvilad precis som sina föräldrar!❤️
Så olika vi är, så härligt 🙂
Tycker att varje familj gör det som är rätt för dom. Själv har vi haft vår son mellan oss fram tills nyligen o han är 20 månader. Det har funkat jättebra fkr jag är precis tvärtemot hur du är. Visst det intima har ju satts lite åt sidan men man hittar tillfällen.
Haha först läste jag 20 år ??
Så skönt att han sover i eget rum! Vi har en 2-årig ”periodare” här hemma, haha. Hon sover oftast gott i sitt eget rum men vid sina utvecklingsfaser så kan hon inte sova utan oss så då samsover vilket som tur är funkar bra (vi har extra bred säng, hallelujah!) Alla familjer kör ju sin grej. Ha en riktigt fin söndagskväll!
Helt rätt!!! Gör det som funkar bäst för ER och skit i vad andra säger! Som mamma kommer du ALLTID att få negativa kommentarer OAVSETT vad du gör!! Du gör det så bra!! Kram
Vår son är 10 månader och har till & från sovit i sin säng. Bebisar har ju olika faser som rätt ofta stör deras sömn och om barnet sover hela nätter i vår säng istället för att vakna typ hela tiden i sin säng så tycker jag att de är bättre me samsovning. För mig är de prio att få sova. Föräldrarnas förhållande bör tåla ”smällarna” som kommer me ett litet barn anser jag och man får ta sig tid till typ sex på nått vis, varför måste de nödvändigtvis ske i sängen?!
Jag gillar dig (eller haha ja din blogg, känner ju inge dig personligen) men tyckte inlägget var en gnutta dömande skrivet fast det kanske inte var menat så, även om man har en trygg bebis betyder de inte att alla små klarat av att sova i eget rum. Man gör de familjen i helhet mår bäst av 🙂
Neeej känn inte så! Vår son är trygg med att sova i eget rum! Absolut inte dömande, jag skrev bara vad som funkar för oss. Ni har säkert världens tryggaste bebis men som inte vill sova i eget rum, det är lite smått omöjligt med kan jag tänka mig om man ammar!!
Ni ska göra EXAKT det som känns rätt för er, det jag vill komma med mitt inlägg är att alla föräldrar och barn är olika och så länge det funkar för oss att han sover i eget så fortsätter vi, samma sak med er lilla familj så gör ni det som passar bäst!
Stor kram
Bra att du utgår ifrån er egen situation och står för det! Min son sov i egen säng från att han var bara några veckor gamla och det mår både han och jag bättre utav!
Ja det är den enda situation jag vet 🙂 Vi var också tidiga och hade honom bredvid sängen i egen säng från början så jag tror han blev van vid det! Kram
Jag resonerade precis som du, jagvsknade av minsta lilla rörelse från min son, var alltid helt slutpå dagarna. En dag när lillen var ca 4 månader sa min man att nu flyttar vi honom för du måste få sova. Bästa beslutet nånsin för mig. Hen sover gott i sitt rum och jag sover gott. Alla får göra som de vill och för vissa finns set säkerligen fördelar med stt ha barnet i samma rum men inte för mig. Kram
Det är hemskt att vakna av minsta lilla rörelse! ALla sover gott förutom en själv. Så skönt beslut även för er! Nej, jag känner samma !