Av hela mitt hjärta

Adrenalinrus och järnvägar

Kommer in i någon form av adrenalinrus när jag väl lyckas få svar på mina enträgna tjatiga mail till höger och vänster så jag passade på att fortsätta bombardera lite till. Kommunen ska få sig ett mail att fundera på också tänkte jag. Ska försöka göra ytterligare ett nytt försök till att få reda på varför dom tycker att vi som bor intill järnvägen inte ska få någon form av skydd för att våra barn inte knallar upp på järnvägen där det idag går någonstans mellan 40-60 tåg per dygn.

Förstår dom hur det är att ha en 3-åring ute på gården som älskar tåg?! Fri lejd till järnvägen och inget som helst skydd heller för ev grejer som kastas från tåget/lossnar från tåget/tågbanan (ja båda har faktiskt inträffat). Men vi kanske ska ha nackskydd, hjälm och hockeyutrustning på våra barn när vi är på baksidan?!

Att det dessutom fortfarande är så att det åker förbi tåg utan att bommarna går ner alls, alltså ingen signalvarning som normalt hörs till vår gård, gör ju inte saken bättre. Vid något tillfälle har vi dessutom stått ute på gården då tåget kommit och lagom strax före vårt hus insett att bommarna inte är nere och slängt sig på hornet då tågföraren förmodligen inser att han inte kommer hinna stanna då dom kör 70-90 km i timmen. Jisses! jag trodde trumhinnorna skulle gå sönder. Tackar gudarna för att ungarna var inne och inte ute på gården för då har dom nog fått tinnitus. Det är ju naturligtvis JÄTTEBRA att dom tuttar och gör allt för att uppmärksamma dom som ska gå/åka över järnvägen att tåg kommer, men hur kan det ens hända?!

Japp som sagt vi får som vanligt se vad som händer, spänningen med att bo bredvid en järnväg fortsätter. ;(

Övergången och huset på bilden är inte vår övergång eller vårt hus.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.