Vi är ju väldigt glada över att vår minsting börjar bli stor och klarar sig lite mer själv. Toabesöken funkar ganska bra, han har ingen potta länge, han har en vanlig säng och vill gärna kunna själv, vilket enligt mig är ett friskhetstecken och ett tecken på att han växer och utvecklas, MEN…
Ingår vart det liksom lite för mycket på en gång. Ingen snutte med till dagis *positivt*, vill inte längre ha toaring och pall *positivt*, vill inte ha någon välling *positivt*, vill inte ha hjälp när man borstar tänder *stopp nu*, vill bestämma allt själv *stopp igen* och slutligen vill inte gå och sova, vill vara vaken hela kvällen *stopp i maskinen*
Vår lilleman har ibland lite väl bråttom med att bli stor, så bråttom så han inte riktigt förstår sitt eget bästa, samtidigt har han en vilja av stål och tycker t ex att han kan vara hemma själv när vi är på jobbet. Jag tror vi tar och nöjer oss med – välling, – toaring, – pall och sedan ser vi fram emot en pojk som vill ta på sig skor och jacka själv när man går ut.
Senaste kommentarer