Ja, då var den ”magiska” 40-års gränsen passerad med en dag och jag vet inte hur många gånger jag fått frågan……Hur känns det nu då?
Jag vet inte varför man ställer den frågan och inte heller varför man ställer den frågan just när någon fyller 40, men mitt svar blir något i form av…
Ja, tack det känns ungefär som igår vid den här tiden och inte så mycket annorlunda alls. Samma rutiner på morgonen, samma person jag möter i spegeln, lite bäbisspya på tröjan och ja inte något omvälvande som hänt från dagen för dagen med det stora D till efter dagen med det stora D:et.
Positivt är dock att jag har en man och fyra barn, dvs en underbar familj och vi har ett jättefint hus vi trivs i. Jobb och i och med att jag nu blivit ”gammal” så har jag lyckat komma i åldern då man får hela 5 extra semesterdagar (bara det får ju en nästan att jubla ;)). Men i övrigt så är det väl bara helt enkelt så att man är väl ett år äldre till.
Det finns EN liten grej jag hoppas att jag slipper höra nu och det är…..men du är ju så ung. För när man är 40 år så är man visserligen yngre än dom dom är över 40 år, men jag tycker mig ha passerat det stadiet då jag tilltalas med kommentare att jag är ung. Dock uppskattades jag att få ett meddelande kl 06.15 födelsedagsmorgonen med kommentaren ”Grattis tjejen” det värmde fast det var så tidigt på morgonen. Vilken start på 40-års dagen. Tack! Kent det värmde. 😉
Senaste kommentarer