Å stressigt vart det i morse, men vi han i tid till mötet med 1 minuts marginal. Det tycker jag är bra jobbat med tanke på att vi fortfarande satt och åt frukost kl 08.40. Hade lite tur att mannen kom hem fram och tillbaka för att hämta lite grejer. För då var han så gullig och klädde på och fixade i ordning Arvid. Caroline var snäll och dukade av bordet och jag sprang runt och yrade efter Alvin för att få honom och bli färdig, påklädd, kissad och redo för att åka.
Kvart över 9 lämnade jag killarna hos Vicky och som sagt 1 minut i halv tio var vi på plats på mottagningen. Allt såg bra ut och vi ska på ett återbesök om 4 månader och ser allt bra ut då också så behövs ingen mer koll. Toppen!
Sedan när vi skulle fara hem skulle jag bara gå in och köpa något att dricka och insåg då att jag inte har mitt bankomatkort i plånboken. Vilken PANIK! Vart är kortet! Som jag har letat och innan jag hittade det!
Men jag vet inte riktigt om jag ska säga att jag är snål, extremt rädd om kortet eller bara helt galen med tanke på att kortet låg i sängen. 😉 Vad gör det där?! Hur kom det dit?! Ja ja huvudsaken är ju att jag hittade det, men man kan ju börja funder på om jag snart fyller 40 eller 80 år, minnet verkar svikta rejält. 😉
Senaste kommentarer