Lite summering kanske. Har just gått in i v 33 och det börjar kännas lite smått tungt och det känns som om viljan att ”göra” saker är större än ”orken” räcker. Frustrerande känsla med tanke på att man gärna vill ut och umgås med folk, vill ut och handla julklappar, vill, vill, vill… och kroppen säger hjälp jag orkar inte mer snälla låt mig vila. Tjurigheten tar visheten många gånger, men jag har senaste tiden har jag insett att nu är det dags att lyssna på kroppen och dom signaler som säger TA DET LUGNT!
Så en lugnare mammastil har infallit och jag tar dagarna lite mer som dom kommer, det jag hinner och orkar det gör jag, det jag inte hinner eller orkar, det får någon annan ta eller så blir det en annan dag.
En positiv grej till är att jag ”bara” har gått upp 8 kg totalt sedan invägning och det känns som om det inte kommer hända så mycket mer där trots att jag nästan äter hela tiden. Det känns i alla fall inte omöjligt att kunna gå ner kilona efteråt.
Imorgon ska jag göra ett extra ultraljud och det ska också bli spännande och få titta på den lilla krabaten igen även om det är på ultraljud så är det alltid spännande. Ser fram emot det!
Senaste kommentarer