Jag har precis kommit på att det måste vara någon där uppe som ”ondar” på mig. Det onda ögat som stirrar på mig. Det är inte många gånger som min man är borta några dagar, men de senaste gångerna har det nästan varje gång hänt samma sak. Det har kräksnöat.
Jag menar hur stor är chansen egenligen? Karl är borta 5-7 dagar per år och då överdriver jag nästan och då är det oftast flera korta vistelser och det slår aldrig fel.
En gång var jag höggravid med Alvin och mannen var på kurs i Göteborg, då börjar det toksnöa och jag får lov att gå ut och skotta tungsnö med stormagen. En annan gång hade det varit helfint jättelänge och jag var hemma för att jag hade haft lunginflammation, var piggare, men långt ifrån bra och då hinner karln inte mer en hemifrån så kommer snön. Åsså denna gång och gången före det var det samma sak (fast då var jag faktiskt frisk).
Någon där uppe roar sig något otroligt av att låta mig skotta varje gång mannen lämnar huset. ; (
Finns bara en sak att göra! Karl får stanna hemma eller så får han en svans i fortsättningen när han är borta (undra om hans arbetsgivare skulle gilla det ;)) Får låsa in karl 😉
Senaste kommentarer