Med skräck och fasa fick vi av dagispersonalen reda på att vissa lämnar sina barn genom att bara öppna dörren och släppa in ungarna och sedan gå där ifrån. Gör man så?? Hur tänker man då? Där vi har vår sån så går vi igenom en hall, ett kök, ett litet rum en jättestor lekhall och till den andra lekhallen för att komma till där personalen är på morgonen som skulle aldrig höra om någon bara släpper in barnen i entrehallen.
Jag skulle aldrig våga gå från dagis utan att ha lämnat över mitt barn till en fröken. Gå in, säga hej, tala om det är något speciellt eller bara att allt är bra. Säga hejdå och sedan gå. Hur kan man tycka som förälder att det är ok att ”fösa” in ungen i dagishallen och sedan bara gå därifrån? Vad är det som säger att inte barnet får för sig att göra något annat? Hur ska dagispersonalen veta att barnet är där?
Jag har haft väldigt svårt att acceptera att folk inte stänger grindarna till dagisgården efter sig, men har någonstans insett att det kanske handlar om att folk har bråttom eller att det kanske är personer som är på dagis område utan att höra till dagis, t ex efter stängning. Men jag vet inte om det verkligen är så….med tanke på att vissa föräldrar inte ens orkar/anser sig behöva/anser sig ha tid att gå in och heja på personalen och lämna över sitt barn så blir jag förvånad över att inte ytterdörrarna också stå på vid gavel. Finns det någon vettig ursäkt till varför man inte skulle gå in till personalen med barnet?! NEJ det kan det inte finnas. Det är väl ändå inte lokalerna som passar barnen eller som håller barnen säker, eller som vårdar barnen då vi är på jobbet. Lokalerna är en förmån, men personalen är ett måste! Det är som biljetten på tåget, du måste ha den för att få åka med. Personalen är vår biljett/säkehet/trygghet att barnen ska vara säker och må bra på dagis.
Sluta vara så lat och gå in och säg hej och lämna över barnen på riktigt och hövligt sätt till dagispersonalen!
Har lånat bilden från en artikel ur Aftonbladet.
Jag har tyvärr varit med om föräldrar som lämnat sitt barn på förskolan och sedan bara gått därifrån. Vid ett av fallen hann vi haffa föräöder på vägen ut då vi mötte barnet i hallen. I ett annat fall var det en förälder som lämnade sin 1½åring stående i hallen och sedan ropade på oss att barnet var där samtidigt som föräldern föräldern var på väg ut genom ytterdörren.
Klart att vi kräver att föräldrar ska överlämna till oss, är en väldigt stor säkerhetsrisk om de inte gör det, men samtidigt är det svårt om man inte ser när föräldern kommer.
Man undrar ju vart gränsen går. Alltså om dom skulle gå ändå längre om det bara gick. Bodde dom nära kanske dom t om kan låta 1½-åringen gå själv till dagis?! Gör stressen att föräldrar tappa förståndet eller vet man inte vad som är lämpligt förehavande för barnet i dess ålder? Skräcktanken är ju då hur är det hemma för det barnet? Får dom mat som dom ska, sova dom timmar dom behöver och ordentlig omvårdnad? Eller är det bara stressen som gör att föräldrarna gör ett så dåligt beslut och bara fösa in ungen i hallen?
Jag tror nog mer att det handlar om att föräldrarna inte reflekterar kring vad det är de gör just då och en oförstående att vi som personal inte har någon barnradar som kan fånga in alla barn i området. De tar för givet att vi ändå ser eller hör när de kommer trots att vi har fullt upp med andra barn eller befinner oss i ett annat rum och att själva överlämnandet inte är så viktigt ur deras perspektiv.
Jag kan bara hålla med dig men måste samtidigt få tycka att det är jäkligt märkligt av personalen att inte KRÄVA att föräldrar kommer in och säger hej och hejdå! Och har ni ingen annan ingång så ni slipper gå igenom allt och då framförallt ett kök som har så höga krav på hygien men jag kanske fattade fel!!
Det finns många föräldrar som skyller på att de har bråttom men det är oftast till stor del dåligt planering eller logistik men det kanske är kaxigt att tycka det!
Ja jag håller med dig att personalen borde kräva att föräldrarna att dom kommer in och det gör dom också, men det är ju svårt att prata med föräldrar som aldrig kommer in. Men man får väl hoppas att dom kommer in när dom hämta i alla fall då. Vem vet, dom kanske bara ställer sig i dörren och skriker på ungen då också.
Nja alltså det är inte köket där dom lagar maten utan det är som ett stor rum med kök i ena änden. Dom har väl frukostmat och så i det köket tror jag, men man går liksom i andra änden av rummet när man går in och går igenom rummet.
Jag kan ärligt säga att jag har stressat mig igenom dessa hämtningar och lämningar när tjejerna var små, men nu så har jag slutat med det. Blir jag sen så blir jag. Det bara är så. Går inge bättre genom att stressa och absolut ingen bra lämning om man stressar sig igenom den.
Men herregud. det låter ju verkligen helt galet. Så fruktansvärt oansvarigt och otryggt!
Håller helt med dig.
Ja jag fattar liksom inte hur man tänker när man gör så. Kan ju lika bra gå till vilket hus som helst och ”dumpa in” ungen för tydligen så tycker man ju inte att någon behöver passa barnet?!
Man blir ledsen för barnens skull. Det måste vara frustrerande för personalen och världen är otrygg man blir ju själv orolig för vad som kan hända…
Ja, verkligen. Men jag förstår inte tanken hos dessa föräldar?! Jag har liksom så svårt att släpp det när man inte förstår hur dom tänker. Hur som helst är det så tragiskt och oansvarigt.