Victorias Stil

Go kväll min vän!

På förmiddagen idag så kände jag nästan att det började att vända för mig, att sammandragningarna kom mer sällan och att mensvärken knappt kändes längre. Det kändes nästan lite för bra för att vara sant men jag blev så glad och ringde min mamma och berättade direkt till henne att det kändes så mycket bättre. Vi började redan att fantisera tillsammans och skena i väg i tankarna om att bebis kanske ligger kvar i magen tiden ut. För visst hade det varit det bästa tänkbara. Men bara någon timme senare pratades vi vid igen, då kom mensvärken tillbaka. Nästan starkare än den varit tidigare och sammandragningarna kom väldigt ofta igen. Jag sa till min mamma att vi skulle höras lite senare och att jag måste lägga mig ner och vila för att se om det blir bättre.

Jag hann tänka tusen tankar i mitt huvud när jag låg där i sängen och värken bara tilltog. Jag tänkte att nu är det dags, nu sätter det igång på riktigt. Men jag fortsatte att ligga ner och vila och försökte att fokusera på något helt annat en stund för jag kände själv att jag blev väldigt orolig och uppstressad över att kanske behöva åka in igen. Så efter någon timme började det att ge efter lite och sammandragningarna kom mer sällan. Kände mig så himla lättad över att det gick tillbaka åt rätt håll. Men jag märker verkligen hur mycket det hjälper och påverkar att vila när de sätter igång, kroppen slappnar av och då ger även sammandragningarna med sig lite.

Det känns som att min kropp kommer att hålla på att spöka så här för mig nu framöver, så nu försöker jag förbereda mig på att det blir några tuffa veckor med en hel del oro och rädsla för att det kan hända precis när som helst. Det är ingen som vet eller kan säga när bebisen kommer, så det är bara att ta en dag i taget. Men det är svårt, riktigt svårt. Känner mig så himla omtumlad av alla känslor samtidigt som jag känner mig lite avstängd för att orka med allt helt enkelt.

Imorgon är det återbesök till läkaren. Det känns lite skrämmande samtidigt som det känns otroligt skönt och tryggt att få kolla så att allt är som det ska. Nu håller vi tummarna för att mini ligger kvar med huvudet nedåt och att jag inte har mognat något mer. Men vi får se.

Nu ska jag gå och krama min lilla sjukling i soffan.

Fin kväll till dig♥

Kram Victoria