Här sitter jag och myser med en liten Enzo i famnen som är övertrött efter massa bus i babygymmet.
För en liten stund sedan hämtade Fredrik upp pojkarna för att bege sig mot Sthlm station.
Herregud vad jag är blödig, kunde inte hålla tillbaka tårarna när de kramade mig och Enzo hejdå. Överöst med pussar och jag älskar dig kramar gjorde mig väldigt känslosam.
Mina älskade killar ska alltså på sitt första läger utan mamma och pappa i flera dagar.
Jag vet ju att dom kommer ha det super bra och att det kommer bli ett äventyr för dom som de alltid kommer att bära med sig.
Men jag kan inte hjälpa att det känns lite läskigt att släppa iväg dom på samma gång.
Speciellt nu efter att Jonathan skadat sin fot. Han är ju min lilla plutt❤️
Fredrik har pratat med ledarna och de kommer ta väl hand om honom och anpassa så att han är med på det han orkar och klarar av med sin fot.
Att se hans glädje i ögonen att få följa med trots foten värmde gott i mammahjärtat❤️
Han var ju så besviken och ledsen innan för att han inte trodde att han skulle få åka.
Men nu är dom på väg och snart går tåget mot deras hockeyläger.
Känns ändå tryggt att dom har varandra❤️
Är du också lika blödig som mig?
Fick nyss dessa bilder skickade till mig och nu rinner tårarna igen.. snyft!
Åh fy så jobbigt! Jag förstår precis. För 2 år sedan lämnade vi Moa på stadium sports camp i Norrköping för första gången. Hon åkte utan att känna en enda person där… Gissa om jag fick panik när jag insåg att vi skulle lämna henne där, i en hel vecka utan att känna någon ? Det tog ca 1 dag så hade hon fullt med nya kompisar och hon har aldrig haft så kul som på det lägret ? I år är hon där med samma tjejgäng för 3:e gången. Dina killar kommer ha såå kul och växa med ansvaret att vara ”själva”. Tänk vilket äventyr ?. Tråkigt med Jonathans tå dock, så himla typiskt ?. Kram ?
Ja det är ju så det brukar sluta, att dom har det hur kul som helst?har pratat med killarna nu och dom har det jätte bra❤️
Åh fy så jobbigt! Jag förstår precis. För 2 år sedan lämnade vi Moa på stadium sports camp i Norrköping för första gången. Hon åkte utan att känna en enda petson där… Gissa om jag fick panik när jag insåg att vi skulle lämna henne där, i en hel vecka utan att känna någon ? Det tog ca 1 dag så hade hon fullt med nya kompisar och hon har aldrig haft så kul som på det lägret ? I år är hon där med samma nya tjejgäng för 3:e gången. Dina killar kommer ha såå kul och växa med ansvaret att vara ”själva”. Tänk vilket äventyr ?. Tråkigt med Jonathans tå dock, så himla typiskt ?. Kram ?