Go kväll!
Här ligger jag med en hungrig liten kille på mitt bröst.
Amningsnappen är kvar och han har nu börjat att krångla mer och mer genom att bli frustrerad och släppa taget hela tiden. Antagligen för att mjölken inte kommer tillräckligt snabbt och att han inte blir mätt.
Han får ju fortfarande ersättning som vi ökat på för att han ska gå upp i vikt. Min bröstmjölk är inte tillräcklig för att bara ge honom tyvärr.
Det är verkligen en evig kamp.
Han skulle kunna ligga vid mitt bröst hela tiden om han fick för att han inte blir mätt och nöjd.
Jag har verkligen försökt med att få bort amningsnappen men det är inte det lättaste och just nu vägrar han att ta bröstet utan den i ren förtvivlan.
Vi får se hur vi kommer att göra i fortsättningen och hur länge jag orkar att kämpa.
Som det ser ut nu sover varken jag eller Enzo bra om nätterna när han ammar. Han vill ligga och snutta nätterna långa då eftersom att han aldrig blir mätt. Men när han får ersättning på natten så somnar han mätt och belåten och även jag har fått en bättre sömn då.
Jag tänker att oavsett om det är genom ersättningen eller bröstmjölken som barnet får i sig maten så är det viktigaste att barnet blir mätt och belåtet❤️
Hur har det varit för dig? Dela gärna med dig av dina tankar och erfarenheter.
hej
förstår dig så väl
jag rekommenderar starkt ersättning för du måste få sova.
min tös på 5,5 månad har ammat 3 dagar plus 1,5 snuttammat tills jag kände stopp nu får hon snutta flaska när hon vill men mina bröst får gärna vara intakta. tösen har tuggat och rivit på mina bröst sen start.
hon rivs och biter fortfarande ibland även om hob icke tänker använda brösten till mat
i hennes värld är det 2 leksaker
så ja ditt barn och du kommer bli lyckligare av sömn
Hej! Har kämpat med amning och ersättning och pumpning för båda mina barn. Båda förtidigt födda och tydligen väldigt hungriga. Orkade med detta kämpande i två månader med den första och tre månader med den andra. Fick tillbaka livet när jag gav upp ammandet och fick sömnen tillbaka och barnen blev nöjdare.. Nu är min minsta 8,5 månader och väger 12 kilo och mår hur bra som helst!! Ville bara skriva hur det var för mig och mina barn. Kram och kämpa på med vad du än beslutar dig för!!
Jag har varit i precis samma situation som dig. Födde min dotter för 7 veckor sedan och stångade mig bokstavligen talat blodig med amningen i 4 veckor. Hon blev aldrig nöjd/mätt och jag kunde amma 2,5-3h(med konstant byte sv bröst) innan hon va någorlunda ”nöjd”. 30 min senare kunde hon bli hungrig igen och vilja ha bröstet. Då hon gick ned mycket i vikt kompletterade vi med ersättning 3ggr/dygn och då främst natten. Det slutade med att jag ammade både med/utan napp, pumpade och gav ersättning. Utöver detta fick jag under dessa 4 veckor mjölkstockning 3ggr, varav vid första mjölkstockningen hade jag även uvi och 40 graders feber och blev inlagd med intravenös antibiotika i 3,5 dygn när hon var 1 vecka gammal. För oss har det blivit så mycket bättre sedan jag slutade amma då vi alla mår så mycket bättre! Lillan är nöjd, glad och sover bättre. Jag får sova, äta och kan njuta av att vara mamma! Fick ångest inför varje amning då det strulade så mycket för oss.
Oavsett vilket beslut ni fattar, så kommer det bli det bästa beslutet för er!
Kram
Känner sååå igen mig i det du skriver! Jag kämpade i två månader med amningsnapp blandat med lite ersättning. Men efter de två månaderna så orkade jag inte längre. Så vi körde bara ersättning sen! Och allt funkade så mycket bättre efter det, en nöjd mamma och bebis 🙂 stark du är som kämpa! Kram
Jag hade problem med att få min dotter att inte släppa taget om bröstet och fick kämpa på länge innan vi fick ordning på amningen men tillslut lyckades jag. Jag köpte en spruta på apoteket i gummi (https://www.apotea.se/bollspruta-röd) pumpade ur lite mjölk innan jag började amma och la min dotter vid bröstet. Direkt hon släppte taget så satte jag in sprutan i munnen och gav henne lite mjölk den vägen och då började hon suga igen. Jag behövde bara göra det här knepet två gånger sen har hon aldrig tjorvat mer. Innan kändes det som att jag försökte med allt möjligt utan resultat. Hoppas ni hittar något som fungerar för er! Kram /Sara
Med Lilly blev det ersättning en skvätt redan på BB för hon bara skrek o va hungrig o min mjölk rann inte till förens senare typ 1 vecka senare. (Va inlagd ca 1 vecka efter förlossningen så det drog igång kanske mer mot slutet av veckan)
Hon fick endast ersättning efter ca 2 månader. Kämpandet tog kål på mig tyvärr.
Ludvig ammade jag tills han var 5månader och gav ersättning också. Ammade morgon, nån ggn på dagen, kvällen och några ggr på natten. Men han fick ersättning för att bli riktigt mätt. Vid 5 månader totalvägrade han amma mer. Skrek o slog bara bort mig? Blev nöjd med flaskan. Det var jobbigt men han blev nöjd❤️
Min bebis, nu 7 veckor, har fått ersättning sedan han var 1 vecka då jag fick sår på brösten samt stafylokocker som ledde till att jag fick ta antibiotika. Jag har haft det så jobbigt eftersom jag ändå ville amma, så jag fick pumpa under tiden brösten läkte och antibiotikan verkade och sedan har jag fått införa amningen igen (och ta hjälp av amningsnapp). Det har dock funkat bra, men min bebis vill också äta hela tiden så ersättningen har blivit min räddning och jag har gett ersättning på kvällen när han ska somna inför natten – i kombination med bröst – och då har han sovit från 4 och upp till 6 timmar i sträck. Det skulle han aldrig gjort på bara bröstmjölk. Är ju faktiskt viktigt att få sova också för man vill ju vara en bra mamma, men jag vet att det tar emot och även om man kommer till den insikten så är det svårare att genomföra. Lycka till och hoppas att det löser sig på bästa sätt med amningsnappen! 🙂
Känner så igen mig i det du skriver, har gått igenom precis samma sak med min lilla kille! Krånglade med amningsnapp och kämpade på i 1,5 månad. Började pumpa och ha ersättning som tillägg då, men har successivt gått över till endast ersättning. Både jag och min Liam mår så mycket bättre av det och han hsr börjat växa på sig så bra! Kram
Min bebis är nu 1 mån. Hade inte tillräckligt med mjölk så har fått ge ersättning. Såklart en besvikelse men måste se i det större perspektivet och då är det viktigast att bebis sover och mår bra och även mamman. Men är världens bästa mamma även om man inte ammar, får inte lägga så stor prestige i det. Men viktigast att följa sin magkänsla.
De första tre veckorna med andra dottern varken sov eller åt jag. Dottern bara grät och gick ner i vikt. Jag höll på att gå under, både av trötthet och oro samt av otillräcklighet gentemot min stora tjej (som då var 3 år). En kväll frågade min man varför jag kände att det var så viktigt att amma. Vi pratade länge och väl och då bestämde jag mig. Inte för att ge upp utan för att välja det alternativ som var bäst för oss. Jag slutade amma helt den kvällen och gick helt över till ersättning (hon hade fått både och sedan födseln eftersom amningen inte fungerade). Och som det blev bättre. Hon åt massor av ersättningen, började direkt öka i vikt och sov bra. Vi fick en nöjd och glad bebis. Jag fick livet åter kändes det som. Men detta var det bästa för OSS. Man måste tillåta sig att känna vad som känns rätt för sig själv och sin bebis och sedan göra sina egna val efter det. Lycka till med allt!
För mig har det varit självklart med ersättning med alla tre barnen. Barnen har gått upp bra i vilt från början, sovit jättebra från första natt, vi har kunnat dela på matandet och barnen har blivit trygga, friska och glada individer 🙂
Du tänker så rätt där. Du har haft en tuff graviditet. Och det krånglar med amning nu. Då är det bättre att ”ge upp” om det ändå känns som det rätta. Huvudsaken är att han blir mätt, växer bra och att ni alla mår bra. Jag ammar min tjej på 7 veckor, jag använder amningsnapp och det känns smidigt för mig då jag upplever mina bröstvårtor som sååå känsliga. Min son kunde jag knappt amma pga sår i början som aldrig gav med sig, plus att jag var orolig att han blev mätt. Hade dock mkt mjölk men i slutändan kändes det inte bra. Jag mådde inte bra helt enkelt och gav upp. Ångrar det inte idag. Det var det rätta
Förstår dig till fullo att det är ett evigt kämpande! ❤️ När min Tindra föddes var det ungefär lika min mjölk räckte inte till så jag fick delamma och ge ersättning fram till hon var 4,5 månad då åkte jag in för akut gallstensoperation och pga narkosen fick jag inte amma på flera dygn så den lilla mjölken jag hade började sina trots att jag kämpade på med bröstpumpen när jag kom hem från op var inlagd ca 30 timmar, det räckte för att Tindra skulle hinna vänja sig vid enbart flaskan! Jag saknade amningen jättemycket först men insåg ganska snabbt att det var ju mycket enklare med bara flaskan. Jag är tacksam att jag kunde amma henne ö h taget då det inte funkade alls för min mamma med mig så för mig kändes det otroligt viktigt med amningen, visst det funkade inte till 100% som jag ville då jag ju såklart helst hade velat helamma men nu gick det inte och jag gjorde mitt bästa tills det tog stopp! ?
Hoppas du kommer fram till hur du vill göra finns inget rätt eller fel man ska göra som man känner själv, då känns det bäst i slutändan!
Stor kram till dig fina! ❤️
Jag förstår din frustration och framför allt din tvekan till att ge upp och sluta amma. Min älsta son, som nu är 6,5 år, ammade jag tills han var 8 månader. Det var aldrig några problem. Men nu är situationen annorlunda. Jag började amma (och pumpa pga sondmatning) men själv mådde jag inte bra pga problem med magen. Så till slut stod jag inför valet att jag skulle äta medicin för min mage och då var tvungen att sluta amma. Eller fortsätta amma och kämpa på med magen som påverkar mitt liv så mkt. Sköterskorna och läkarna på neo menade att barnet mår bäst av en frisk och utvilad mamma. Det är inte någon katastrof att växa upp på ersättning, även om modersmjölken så klart är det bästa.
Man får helt enkelt väga för och emot. Tillslut valde jag att själv må bra för att kunna ta hand om mitt barn bättre. Och i efterhand kan jag se att det var ett rätt beslut.
Vad du än väljer så kom ihåg att du väljer det för att du tror att det är bäst för dig och ditt barn. Det finns inget val som är rätt eller fel. Lycka till! Kram
Fina du, mitt råd: Sluta amma ❤️
Jag kämpade som sjutton med att behålla amningen trots att det inte fungerande särskilt bra. Så fort jag slutade fick både jag och min dotter ett nytt liv, båda var nöjda. Bebis åt utan problem och jag slapp sitta och gråta jämt för att det var så bökigt och för att jag inte visste om hon fick i sig ordentligt. Amma är super bra, MEN det är ersättningen oxå!!!! Kämpa inte ihjäl dig i onödan när det finns ett så bra annat alternativ ❤️
DU vet vad som är bäst för ditt barn.
PUSS ❤️
Jag försökte med. båda mina barn men gav upp, fungerade inte alls. Man ska inte behöva må dåligt bara för att amma SKA man för det är bäst för barnet. Bäst för barnet är att ha en mamma som är glad, pigg och orkar med sig själv, barnet och resten av familj o livet! ?
Efter att jag väl lärt mig amningsteknik, vilket hag upplevde inte var det lättaste för mig så har det rullat på, min lille kille på tre månader föddes yttepytteliten men ökade snabbt i vikt med ca 300 gram i veckan och har alltid blivit mätt. Det är absolut självklart för mig att det viktigaste är att bebisarna blir mätta oavsett om det är amning eller ersättning. Dessutom är det viktigt att ni får sova båda två för att orka med och jag har läst, vet inte om det stämmer,men att bröstmjölk produceras mer mär man sover, stämmer det? Stora kramar
Är det viktigt för dig att amma? Du ska göra det som känns bäst för dig,
När jag fick mina tvilling tjejer så va amningen viktig för mig, så jag amande först allt ifrån 2 minuter till 20 min sen gav jag dom ersättnig, mesta dels morgon och kväll, och jag har också kämpad med amningsnapp tog runt 2 månader innan jag vart av med den helt, men gör det som känns bra för dig/er
Jag har hel ammat alla mina tre men samtidigt aldrig förstått varför man ska krångla till det om d inte funkar. Jag tänker att huvudsaken är att barnet är nöjd, är det via ersättning eller bröstmjölk vem bryr sig. En annan sak, utvilad och glad mamma är det bästa man kan ge sitt barn inget annat betyder nåt. Helt ärligt vem ser på vuxna människor om de ammats eller fått ersättning haha.
Åh, jag förstår precis din känsla. Jag hade samma problem med min son. Han blev varken mätt eller gick upp i vikt som han skulle av amningen. Jag tyckte det var riktigt jobbigt och kämpade en liten stund med att varva ersättning och amning. Men efter 3,5 månad så gav jag upp. Han fick då enbart ersättning och slutade äta helt på nätterna och både han o jag sov jättebra. Han gick då också upp i vikt som han skulle och jag kände mig lugn och fick mer energi.
Säger inte att mitt sätt att sluta att amma var rätt men man känner själv hur mycket man orkar kämpa. Du gör ett jättebra jobb! Men tänk på vad du och lilla E mår bäst av.
Hejja dig!
stor kram
Mina barn blev inte heller mätta av min mjölk, den räckte inte till. De fick ersättning istället. Alla tre har klarat sig bra utan några större men. Det är viktigt både för lill-killen och dig att ni får sova ordentligt.
Känner igen mig precis i det du skriver. Med dottern 3 år krånglade amningen. Hon gick upp sakta sakta i vikt men BVC tyckte jag skulle kämpa på. Och det gjorde jag, i 3,5 månad, med ett barn som var konstant hungrigt och en mamma som var helt förstörd. Sedan gick hon inte upp i vikt alls längre och då kändes beslutet lätt. Jag slutade amma, lite snabbare än jag önskat men så fort dottern fock flaskan så vad bröstet av noll intresse. Med sonen nu sju veckor lovade jag mig själv att inte försätta mig/oss i samma situation om amningen ej funkade. Den här gången uppmanade BVC till amning och ersättning då han ej gick upp i vikt i början. Resultat var evighetslånga matningar med både amning (amningsnapp krävdes) och ersättning. Och ju längre tid som gått desto mer ratade han bröstet och ville bara amma korta stunder. För en vecka sedan så trappade jag ner helt. Ville han inte ha bröstet så försökte jag bara en gång och därefter ersättning. Nu endast ersättning och så.glad bebis och mamma även om det gör lite ont o hjärtat att det inte fungerade nu heller med amningen. Men ska inte tänka så. Nu är vi båda faktiskt mer harmoniska, mätta och glada :).
Födde mina tvillingar för 16 dagar sedan i v.36+1. De kunde inte riktigt suga och det blev ett väldigt kämpande. Har istället valt att pumpa och ge på flaska. Är verkligen ett tips om man ändå vill ge bröstmjölk men amningen inte fungerar. Upplever att jag har mkt mer mjölk än med mitt första barn, kan frysa in flera dl varje dag. Använder en elektrisk pump som jag hyrt på apoteket. Tar max 15-20 min var fjärde timma ????
Med vårt första barn kämpade vi på med amning för att alla var så duktiga att påpeka hur viktigt det var med bröstmjölk till små barn, det var 10 år sen och synen på det har ju ändrats lite. I 4 månader stod vi ut, en natt kände jag ”nu är det nog” efter den dagen slutade jag amma och vår dotter fick endast ersättning. Gick hur bra som helst. Hon blev mätt, sov gott och jag var en gladaste mamma som fick sova på nätterna.
Jag tror att man ska lyssna på sig själv och sin magkänsla. Det är så otroligt individuellt ochbinget barn/manma är den andre lik. Kämpa på med amning om du känner att du vill det. Lycka till