Victorias Stil

God morgon fina♥

Igår eftermiddag/kväll var det minst sagt några jobbiga timmar för mig. Jag fick då rejäla värkar som gjorde ont, jag tänkte hela tiden att jag skulle vänta ut dom här hemma tills det blir så intensivt att jag måste åka in för att få smärtlindring. Jag tänkte verkligen att detta var början av vår förlossning, det kändes verkligen så i hela kroppen. Blev helt slut av att gå och ha så ont. Det gick några timmar och jag kände inte att det hade tilltagit eller avstannat så jag tänkte att detta kommer bli en långdragen process. Klockan började bli ganska mycket och jag tänkte att ååå nej vad jobbigt att behöva åka in på natten, allt blir så mycket enklare att åka in när det är dag eller kväll. Men vid elva tiden så började det att klinga av sakta men säkert, de gjorde inte lika ont och kom väldigt sällan. Falskt alarm igen alltså.

Detta måste vara något av det mest påfrestande som jag har varit med om, jag blir helt slut både psykiskt och fysiskt av att gå så här vecka efter vecka. Som sagt jag trodde att jag kände min kropp att det var på riktigt igår men tydligen så var det inte så. Just nu är jag bara så less på hela situationen. Jag vill egentligen bara kunna få njuta av min sista graviditet, men det gör jag absolut inte som det är nu och har varit de senaste veckorna.

Men det viktigaste av allt är såklart att mini mår bra, och det verkar han ju att göra på alla kontroller som vi varit på och att han rör sig som han ska i magen. Men jag kan ju inte låta bli att fundera på hur detta egentligen påverkar honom. Han måste ju bli stressad av det?

Jaja egentligen ville jag bara skriva av mig om min jobbiga dag som jag hade igår. Och berätta för dig att vi äntligen har tagit tag i att boka en städfirma som ska städa här. Till en början blir det varannan vecka. Fattar du vad skönt och avlastande det kommer att bli för oss, för hela vår vardagssituation. Jag gillar ju annars att städa och pyssla även om det är ont om tid för det när killarnas aktiviteter tar så mycket av vår fritid så försöker jag alltid prioritera städningen när det finns en lucka. Nu när jag har varit ordinerad vila så har jag känt att städningen släpar efter och att det gör mig stressad och irriterad, som gör att det går ut över resterande av familjen. Min man är ju borta väldigt mycket, typ varje eftermiddag/kväll med killarna på träning eller match så han har ju inte mycket tid över till att städa heller så det hela ligger väldigt mycket på mig. Och just nu har jag verkligen inte samma ork och får inte heller göra så mycket som jag skulle vilja. Och sen när bebisen har kommit kan det vara skönt att få städhjälp och bara få njuta av ”bebisbubblan”.

Men nu är den saken löst, återkommer mer om det imorgon när de varit här och städat. Som jag längtar!

Hur är det hemma hos er? Delar ni på städningen eller har ni städhjälp?