Igårkväll höll bebisen på att stöka rakt på min urinblåsa så det högg och ilade ordentligt. Efter nån timme började jag även få molvärk som kom och gick men ökade i intensitet och frekvens. Fick börja fokusera aktivt på andning/avslappning och det blev ganska jobbigt ett tag, fortfarande helt uthärdligt dock.
Ctg visade mkt riktigt sammandragningar och ul gjordes för att bekräfta läget på bebis. Sist vi kollade för några dagar sedan var huvud nedåt men såklart inte längre. Bebisen stod med båda fötterna rakt på min blåsa, rumpan på min vänstra sida, ryggen som en falukorv upp mot mitt bröst och huvudet på min högra sida med händerna knäppta framför. Vi fick också se det lilla ansiktet med munnen som övade sugrörelser, väldigt söt! Läkarna är fortfarande förbryllade över hur bebin kan snurra så mkt därinne. Det vanliga är att de ligger kvar i samma position efter att vattnet gått men inte den här lilla propellern. Det är iaf ett gott tecken på välmående bebis!
Hursom fick jag bricanyl för att hämma värkarna, Ibland funkar det inte, ibland håller det några timmar/dygn och i vissa fall slår det ut värkarna helt och inget mer händer, om det fortsatt skulle det blivit snitt pga tvärläge. Fick även en påfyllning av betapred för att hjälpa lungorna ytterligare. Bricanylen hjälpte och sakta avtog värkarna, och tillslut somnade jag faktiskt. Nu på morgonen har det känts lugnt så förhoppningsvis var det det idoga stampandet på min blåsa som triggade igång värkar som nu hävts.
Det går snabbt i hockey!
