När det ofattbara händer

Den här gången känner jag att jag vill dokumentera mer, med O tog jag bilder på magen varje vecka och med L var det lite mer sporadiskt med bilder men jag hade en blogg som nu mer är låst som jag kan gå tillbaka och läsa om jag så vill. Jag gjorde ingenting sånt under…

I över ett år har jag levt dag för dag, under vissa perioder har det varit minut för minut då det varit så tungt, en ständig väntan på vad som ligger framför. Först var det att överleva dagen sedan när min menscykel kom igång igen var det en väntan för att se hur kroppen skulle…

Jag är förvånad och väldigt glad även fast jag har svårt att förstå det. Nu kommer en tid av att studera pappret vid varje toabesök och hoppas att tiden går fort. En dag i taget, som vanligt.

Det är dag 5 efter ägglossning och förhoppningsvis har ett fertiliserat ägg kommit ut från min äggledare in till livmodern där det flyter omkring innan blastocysten kläcks och borrar sig in på en bra plats i slemhinnan till helgen. Min temp ligger högt och stadigt, det gillar jag. Än så länge ser det bra ut…

Jag är på cykeldag 20 idag och fortfarande ingen ägglossning. Min cykel kom aldrig tillbaka till mitt normala efter graviditeten med Bettan innan jag blev gravid i september och jag vet att det är normalt att det är lite konstigt efter ett missfall också men det är frustrerande att inte veta någonting längre, Om jag…

När vi kom hem från sjukhuset efter att Bettan hade fötts kom tankarna på ett till barn ganska snabbt, jag hade panik och kände att jag inte kunde leva med tomheten och sorgen. Den kommer alltid finnas kvar såklart men jag ville inte avsluta mitt barnafödande med att aldrig få ta hem min yngsta bebis.…

Mensen kom till slut, igår. Det var en väldigt konstig cykel och jag är rädd för att detta kommer dröja lång tid. Nu är det februari och ångesten börjar ta över åter igen, jag försöker rida ut vågen men det är riktigt kämpigt för mig. Alldeles snart är det Bettans första födelsedag och jag förstår…

Min graviditet med Bettan var perfekt och jag njöt varje dag med henne trots att jag hade ont och mycket förvärkar, det var underbart att få bära henne. Vänta med spänning och fantisera om hur mysigt vi skulle ha det. Sen händer det absolut värsta och världen rasar samman, mitt älskade och efterlängtade barn dör…

Sakta men säkert tar jag mig tillbaka, jag har varit ute på promenad varje dag hittills denna vecka och det känns så bra att komma ut. Det hjälper verkligen. Jag fick en klump i bröstet en kort sväng och tårarna fyllde mina ögon. Min lilla Bettis. Om bara 6 dagar har det gått 10 månader…

Jag har inte skrivit på nästan en månad, jag har haft fullt upp med att försöka överleva. Det går dåligt. För två veckor sedan började jag sakta förstå att 100% är för mycket för snabbt men jag får inte vara sjukskriven då Försäkringskassan anser att jag ska kunna jobba heltid i ”normalt förekommande arbete” och…