Tvillingmorsan

Så less!

Jag är glad att ha alla er som kommenterar & bryr sig om mig. Ni är guld värda..

ALLA FÅR SÄGA VAD DOM VILL. Men jag orkar inte med tjafs i kommentarerna. Ingen som ska skydda någon.

Jag hoppas han vet att han gjort fel, jag hoppas han får hjälp med att lära sig känna dom känslorna som inte finns för mig.

Just nu får det lösas att vi ses när vi lämnar av barnen. Jag orkar inte mer. Jag har mina känslor som flödar & önskar varje dag att jag ska vakna upp & att han är här. Att allt bara är en lång jävla mardröm.

Det här är som min dagbok, där ni får läsa & tycka till om mitt liv. Jag lämnar ut så mycket av mig själv varje dag.

Det här är det sista jag nämner om honom. Men hur jag mår kommer jag inte sluta skriva om.

Så jag ber er. Sluta tjafsa & hacka på varandra.

Som det känns nu har jag slängt bort flera år av mig liv. Det känns falskt! Jag känner mig blåögd & dum. Jag önskar att det onda bara kan försvinna men det gör det inte. Jag måste få bearbeta det här på mitt vis.

Jag hoppas ni fortsätter att följa vår resa trots detta skit.
IMG_8308.JPG
O’hana means family..

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Pling

    Hur sårad man än är så önskar man varje dag att han ska komma hem omfamna en och säga förlåt och att man är den enda och rätta :/

  2. Jonna

    Usch silken hemskt tråkig tid du får gå igenom just nu 🙁 Hoppas att det blir/känns bättre snart!
    Skickar en varm och go kram!!!

  3. jasmine

    Vet vad du går igenom! Råkade ut för samma sak själv förra året… Känns som dom 10 åren är helt bortkastad. Styrkekramar till dig och barnen! De tar tid men tillslut kommer ljuset i tunneln! Jag har blivit så mkt starkare som person efter de här, men de finns fortfarande dom dagarna jag bryter ihop å dom behövs!

  4. Anna

    Hej Malin, jag kommer följa din resa! Jag är en 30 åring och mamma till en snart 1 årig son, har följt dig sen.nån vecka innan min son kom. Googlade gravid bloggar o hittade dig 🙂 kan bara föreställa mig vilken pärs du går igenom nu. Hoppas du är omgiven av många fina vänner och familjemedlemmar som hjälper och stöttar dig! Stor kram!

  5. Lott

    Han är ung o dum. Passion är inte kärlek, det är det som är kvar när passionen svalnat som är kärlek. Alla får göra sina egna misstag. Det enda du kan göra är att ta hand om dig så att du räcker till åt barnen. Det enda man kan göra är att låta dem gå. Håll huvudet högt och släpp ilska och hårda ord. Ju fortare du går vidare desto bättre. Det kommer bli bra. Kram

  6. Helena

    Kanske familjerådgivning? Barn & familjehälsan i Sandviken, (du/ni hör dit som bor i Hoffan) dom är superbra❤️

    Att berätta om de jobbiga känslorna som finns (fr K) är första steget till det bra lr mindre bra….i erat fall måste det ju, SÅ KLART, vara för att kämpa i lag❤️ gift, ny bostad och härliga söta barn. Nu kämpar VI (ni) och ser vart ”vi”bär av.❤️❤️

  7. Catarina

    Förstår verkligen att du har det jobbigt och är ledsen. Tur du har 2 st underbara små änglar som håller dig i gång.
    Tycker din blogg är fantastisk och mycket fina bilder så…skriv du av dig med det du själv vill. DU väljer hur mycket du vill dela med dig….men kanske är det positivt och lite stöd för dig att vi finns här.
    Gör det som är bäst för dig och barnen…försök tänka positivt och tänk på hur bra du är, Bästa mamman till dina små.
    Hoppas du har ett nätverk av folk som finns för dig och kan hjälpa dig.
    Stor kram

  8. linn

    Jag är kvar och kommer vara kvar 🙂
    Du är så himla fin och härlig och jag tycker det är så spännande följa dig även om det förstås just nu inte är så skoj och det är helt okej det med! Jag tycker det är jätte bra att du inte skriver skinande glada inlägg när det inte är så det känns, då blir det bara konstigt. Härligt med en ärlig person 🙂

    Stora kramar

  9. Missan

    Stora kramar! Jag kan inte tänka mig hur du känner dig, men hoppas verkligen att smärtan minskar snart. Att du hittar en ny vardag och saker att se fram emot.

    Jag förstår att bröllopet känns som något riktigt dåligt just nu, en teaterföreställning. Rent juridiskt var det dock ett genidrag. Nu verkar exet vara en vettig människa som vill att du och barnen ska ha det bra, men det skadar aldrig att ha rätt till hälften av allt.

  10. L

    Jag skrev ju ett inlägg för att folk skulle få perspektiv på saker. Även om jag inte tänkte försvara någon, som tolkades det nog som det. Om du tog illa vid dig av det inlägget så ber jag om ursäkt. Jag skall inte skriva liknande inlägg igen! Bamsekram!

  11. Hanna

    Vilken enastående mamma du är till dina söta fina barn. Glöm inte att be om hjälp för att få andas ibland. Du verkar ha en fin familj runt dig.

  12. Sofie

    Du är så tuff & många kramar! Klart man fortfarande vill fortsätta läsa bloggen, det ska du inte fundera på. Men känn heller ingen press på att du ”måste” blogga, vi finns här och försvinner inte <3

  13. Jessica

    Har aldrig kommenterat din blogg förut, men har följt dig sen dina fina små troll kom till världen 🙂 ville bara säga att du är så j*vla stark! Vet inte alls hur jag skulle ta detta som du gått igenom (är gift och vi har två barn på 1 & 3 år). När jag läste ditt inlägg om vad som hade hänt mådde jag fysiskt illa och började gråta. Du är en sån sjukt stor förebild för många där ute. Glöm inte bort vem du är och glöm inte bort styrkan du har inom dig!
    Skickar massa kramar till dig och hoppas du mår bättre snart och ser ljuset i slutet av tunneln <3 du är GRYM Malin!

  14. linn

    Kämpa på Malin, (lättare sagt än gjort, jag vet). Jag hoppas att du får må bättre snart, de är du värd! Du har så vackra barn, du är fin och såklart förtjänar ni det bästa.. Förstår om du inte vill svara eller så nu, men visst är Allan kvar? Och kommer han stanna med dig? Han är så fin 🙂 jag har själv hund så därför jag undrar :p

    Kämpa på tjejen, kram

  15. Jenny

    Hej! Jag vet exakt vad du just nu går igenom. Har varit där själv och fått höra de orden. Kunde inte tro det, men det var bara att acceptera och försöka släppa taget. För inte vill jag vara med någon som inte älskar mig. Och är det sant det han säger så är det ju bättre att det kommer nu än att det blir en utdragen lögn om känslorna.

    Jag tror att det är lätt att man glömmer bort varandra när det händer mycket omkring. Att man glömmer vad det var man gillade hos den andra. Sen är det lätt att man till slut bara ser det negativa och trycker undan de känslor man har för den andre.

    Men jag har svårt att tro att känslor försvinner på det viset. Och när det gällde mig själv visade det sig att jag hade rätt. Det tog ett par månader sen visade det sig att känslorna faktiskt fanns kvar och att det blivit någon slags kris som orsakat allt. Det enda rådet jag kan ge är. Håll kontakten. Prata prata prata och försök att förstå varandra. Berätta fantasier och förväntningar och drömmar för varandra så kanske ni kan hitta det där speciella igen. Vi fixade det.

    Lycka till kram

  16. Zara

    Jag älskar att läsa din blogg och kommer inte sluta!
    Det är starkt & modigt av dig att dela så mycket av dig själv Malin. Det visar hur stark du är som person, även om du just nu känner dig svagare än någonsin.
    Jag vet att kramar löser inga problem, men jag skickar ändå flera till dig som ett tack för att du är du och för att du är så otrolig modig. Och förhoppningsvis känner du ännu mer styrka när alla dina läsare gör detsamma.
    Tappa inte bort dig själv på vägen, ta hand om dig, lika bra som du tar hand om dina finaste barn, det är då du kommer orka ta dig igenom den skit du nu går igenom!
    Du är oxå viktig, glöm inte det!
    Miljoner kramar!!