Tiobarnsmamma

Vad händer ?

I onsdags brakade helvetet lös.

Jag hade varit i Bonäs.

En vända på gymmet med Marie.

Åkte förbi hos tjejerna efteråt.

Amanda och Felicia var hemma.

Filli skulle dock jobba kl 13.

Och som vanligt blir man kvar…

Längre än man tänkt sig.

Satt med jackan på och var på g.

Men Amanda var pratsjuk…

Och behövde lite mamma råd.

Kom hem vid 14:30,

Var trött och illamående.

Ont i magen.

Björn var hemma med Alexander.

Och tydligen ”hade vi bestämt”

(Vilket jag inte hade en aning om)

Att jag skulle ta A när de kom hem.

Så Björn fick vila…

Jag mådde skit rent ut sagt

pga medicin stoppet.

Och det i kombo av trötthet

gjorde att middagen kom upp.

Och när han flippade ur på mig

och bröt ihop under fläkten

så blev jag helt ställd…

(Hade vi kommit överens?)

(Är jag dum i huvudet på riktigt

som inte kommer ihåg nåt längre)

Så jag vände ryggen till och flydde.

In på toaletten nere.

Hela eftermiddagen och kvällen

gapade/skällde han

och sånt funkar inte på mig.

Jag blir tyst, rädd, stänger av.

Blir likgiltig och känslokall.

Till slut bad han mig åka därifrån.

Ville vara ifred och ifrån mig.

Ett par dagar sa han.

Så vi fick tänka…

Jag åkte till Bonäs och tjejerna.

Kom dit 22:30 och vi drack te.

Amanda och jag till kl 01:00 Zzz

Och pratade om det som hänt.

Sov tillsammans i hennes säng.

Skönt att slippa sova ensam.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Marie

    Tycker du ska låta honom och A:s mamma ta hand om sin son själv & inte lägga det på dig!
    Du ska bara ta hand om dig själv nu!!

  2. gunilla

    Detta är inte äkta kärlek.. Gör inte något förhastat Tina.. Bo på varsitt håll o vänta med giftermål. Tänk på dej själv o dina barn. Kram på dej.

  3. Mia

    Den här situationen beskrivs av dig, ur ditt perspektiv. Sambon kanske skulle beskriva samma händelse på ett annat sätt. Hur han känner vet vi inte… Men hur som haver verkar ni inte helt lyckliga för tillfället. Ett par som ska gifta sig och leva ihop, kanske för resten av livet, måste ju ha en fungerande tillvaro tillsammans som ger mer än det tar. Sen tänker jag på att ni båda är hemma om dagarna, vilket också kanske kan vara till en nackdel. Att vara ifrån varandra och ha ett eget liv med jobb och aktiviteter är viktigt tror jag. Men är man sjukskriven så det kanske inte så lätt.. Sen tror jag också att man inte kan lägga sin lycka i någon annans händer heller. Det viktigaste först och främst är att man har en sund relation till sig själv. Att förlita sig på att ett förhållande ska hjälpa en i svåra stunder är inte alltid det rätta. Det är klart att man ska hjälpas åt, men du verkar ha det övervägande ansvaret för pojken? Som andra skriver så kanske särbos skulle fungera bättre för er?

  4. Norrländskan

    Det är inte konstigt att ni har hamnat där ni är nu. Ni har gjort så mycket för att försöka få hjälp med. Det är rent ut sagt för jäkligt att inget händer. Det vore jättetråkigt om det leder till en separation. Innan ni började ha A på i princip heltid så verkade ni att ha det så bra. Tänk allt roligt som ni gjort och hur ni var mot varandra . Jag vill tro att det finns hopp bara ni får hjälp, får en mänsklig tillvaro. Tänk att aldrig få sova en hel natt, att aldrig få återhämtning. Tycker inte att någon utav er ska dömas. Ni kanske kan lösa det genom att vara särbos. Det kanske passar er bättre. Er tid för att bo ihop kommer och man kan ha ett bra förhållande ändå. När man väl träffas är det kvalitetstid. Ta hand om er båda två!

  5. Lena

    Tina! Vem är den viktigaste personen i ditt liv? Jo DU är det. Var snäll mot dig själv. Den relationen du lever i nu gör dig bara sjukare.
    Ta hand om dig själv och dina egna barn istället. Ty dig till dom som är bra för dig, som ger dig ett lugn, och positiv energi.

  6. Nilla

    Hej Tina. Jag har läst kommentarerna som du fick på ditt förra inlägg. 2011 insjuknade jag i utmattningssyndrom. Den första medicin jag fick mådde jag väldigt dåligt av. Kändes som det var ett vakum i min hjärna och jag hade svårt att följa med i det som hände omkring mig. Fick då byta medicin till Cymbalta och de här biverkningarna försvann. Viktigt att man trappar ned då man ska sluta med en antidepressiv medicin. Nu är det 2016 och jag är fortfarande inte frisk utan måste fortsätta min medicinering. Jag önskar dig lycka till i morgon och hoppas att du får bra hjälp så du kan fokusera på dig själv i första hand.

  7. Sofie

    Fina Tina.
    Tror nog att det här förhållandet kostar mer än vad det ger.
    Passa på att ta den här tiden och sätt dig själv i första rummet.

  8. Lillgammal

    Men,.. nog förtjänar du lite mer respekt och kärlek än så?
    Nog för att man är slutkörd som förälder och lever under press men det finns ju gränser 🙁

    Ta hand om dig.
    Kram!

  9. carina

    Nu tycker jag att du måste bli lite ”ego” och sätta dig och dina barn i första hand. Du har tio egna barn,som behöver ha sin mamma någorlunda pigg och frisk,så du kanske borde flytta till Jörgens rum i källaren,eller bo med dina döttrar. Du och Björn kanske ska ta en paus och bara träffas när han är barnfri. Sedan gillar jag inte att han ”tvingade” dig att sluta med medicinen,det kan ju bli väldiga besvär,när man slutar tvärt så där. Kram på dig och hoppas du får det lite lugnare omkring dig<3<3

  10. Lilian

    Men snälla Tina. Så mycket tråkigheter. Jag tycker som så många andra att du ska lägga din energi på Dig och DINA barn. Så dåligt som du mår så ska du inte ta ansvar för andras mycket krävande familjesituation. Tycker det är en stor skit till karl som dels tvingar dig att sluta med viktig medicin och dels kräver att du ska stå till pass för att han ska vila. Tänk på dig själv. Stor KRAM

  11. Mamma

    Snälla Tina börja värdera dig själv och lämna denna destruktiva relation innan det bara blir värre för tro mig det kommer det att bli. Vilket råd hade du gett din egen. Dotter om hon var i samma situation som du? Jag hoppas du gett henne samma råd som jag ger dig 💗 Va rädd om dig och ta hand om dig 💗 KRAM

  12. L

    Flytta!! Antingen hem till tjejerna eller någon vän / Jörgen ! DU behöver människor runt omkring dig som får dig att må bra och som ger dig energi inte tömmer dig på energi! Om det nu är en ” barnvakt ” Björn söker så han får vila så får han väl be barnets mamma. det är faktiskt de två som är föräldrar till ETT barn , du har TIO barn och mår själv dåligt…. Frågan är om inte Björn borde vara den som stöttar dig och inte tvärtom!

  13. Helena

    Snälla du, bryt innan du förstör ditt liv. Aldrig har ditt liv varit så kaotiskt som det senaste året. Sök inte hela tiden efter någon att vara tillsammans med utan lev ensam tills du är stark i dig själv.

  14. Hanna

    Styrkekramar! Kanske bättre att du lämnar och ägnar dig åt dina egna barn istället. Varför offra dig? Speciellt när han skriker?

  15. Anette la Fleur

    Du har själv många barn som behöver sin mamma. Jag tycker att Björn behandlar dig illa. Det bästa för dig är att bara strunta i honom. Hans son är inte din son. Det bästa är att bryta med honom kan inte han tacka dig för vad du gör för hans son så är han inte värd dig utan du är värd nån som är bättre. Du är en värdefull och viktig person glöm inte det. ❤

  16. H

    Jag skulle vilja våga påstå att det är precis de situationer som riskerar ske i familjer under stor press pga barn med funktionsnedsättningar och utifrån det stora behov av stöd som A tycks ha. Man orkar helt enkelt inte ibland och riktar då all ilska och frustration åt det håll man kan, även om det givetvis inte finns några ursäkter för det alls.
    Som förälder är man alltid tigern mot omvärlden om det behövs och vid funktionsnedsättningar krävs den tigern alltför ofta utöver alla anpassningar och uppoffringar man redan gör i livet för övrigt. Om det nu reder sig, är det läge att söka kontaktfamilj alternativ korttids? Avlastning i hemmet är ju förstås en trygg och god början men med åkommor som ni har kanske det, av omständigheter ni inte kan råda över, inte är tillräckligt. Lycka till.

  17. Helena

    Jag tycker synd om er alla 3. Så trötta, förtvivlade och oroliga ni måste vara och behöver känna hopp och stöd någonstans. Jag tycker ni varit duktiga med samtal på skolan, söka avlastning, och lära mera. Men får man inte ladda batterierna ibland blir dom tomma, och då kan man i förtvivelse säga saker.
    Jag skickar styrkekramar och hoppas det löser sig.

  18. anonym

    Kära Tina. Så här kan ni ju inte fortsätta om du ska börja må bättre. Ta inte mer skit nu. Du har dina barn ta hand om dem och dig själv nu. Ibland måste man erkänna sina misstag, ni kanske blev sambos för snabbt. Om du fortsä’tter i det här så är ju risken att du sjunker allt djupare ner. Vi e många som bryr sig!

  19. Karin

    Det som händer är att du blir behandlad som skit.
    Refererar till min kommentar under föregående inlägg som du ej godkänt ännu.
    Det är inte acceptabelt att han beter sig mot dig på sättet du beskriver.
    Ta hand om dig!

  20. Sus

    Herregud vilket beteende… Det är väl det sista du behöver! Var rädd om dig och stå på dig, du är väl ändå inte hans barnvakt och fel kan väl alla göra speciellt när du inte mår bra och medicinstoppet på det. Modig är du som vågar skriva om det här med tycker jag. Många kramar och hoppas allt löser sig till det bästa <3

  21. Sylvia

    Näe vet du vad……detta låter inte som en sund relation. B verkar vara labil och inte värna om ditt bästa. Ta dig ur detta illa kvickt, medans du har kraft kvar. En bra och kärleksfull relation ska ge luft under vingarna, och vara tillåtande och generös. Inte kvävande och hotfull, då är det inte sunt. Önskar dig det bästa, och hoppas verkligen allt ordnar sig. Ta dina barn och närmsta vänner till hjälp att resa dig ur detta. Det kommer bli bra!

  22. Madde

    Tina. Har läst dina bloggar till och från sedan innan du separerade från Jörgen. Det har hänt så mycket i ditt liv.. Snälla stanna upp – ta ingen skit och ffa gör inte hans problem och bestyr till dina. Sätt dig själv i första hand så du orkar vara med i dina egna barns liv och framför allt se till att du känner glädje i ditt eget liv, gör det du måste för att må bra. Att ha helveteshelger med en annans barn känns mest destruktivt, sen detta med din medicin … Han eller medicinen? Det säjer allt. Välj dig själv.

Comments are closed.