Tiobarnsmamma

Mitt liv i text

Många har sagt åt mig…du borde skriva en bok…

Om vad ?

Jag började en gång…förra hösten

att börja printa ner mitt liv i text.

Här är en del av det…

Jag föddes en tisdag, den 3:e april 1973

på Köpings Bb i graviditetsvecka 44.

Förlossningen var jobbig för min mamma

som fyllt 15 år i februari.

Det blev igångsättning med hinnsprängning

och värkarna började klockan 10:30.

Klockan 18:15 föddes jag,

3620 gram och 51 cm lång.

Vi bodde i Arboga hemma hos min mormor

som själv var nybliven mamma till min morbror Jonas

Han var född den 10 mars…bara 3 veckor före mig.

Egentligen skulle det ha skiljt 3 dagar.

Men jag valde att stanna kvar i mitt trygga bo

några veckor extra, till min mammas förtret.

Utan pappa växte jag upp, då min biologiska far

inte ville betala underhåll…

Han var 21 år och raggare,

familjelivet lockade väl inte precis.

I mina papper står det – fader okänd…

Jag blev sjuk första gången den 14 maj

bara 2 månader gammal.

Kaskadspydde upp all mat de gav mig

så det blev ambulans till Västerås barnsjukhus.

Där blev jag inlagd i 3 dagar innan de hittade

vad det var för fel på mig.

Det visade sig att jag hade nedre magmunsförträngning

och det blev vidare färd till Uppsala Akademiska

där jag opererades.

Min mamma fick inte följa med mig

utan kom för att hämta mig den 25 maj

11 dagar senare…

Då kände hon knappt igen mig

för jag var så liten och smal.

Idag har jag ett 5 cm långt ärr på högra sidan av magen.

En liten påminnelse om min start i livet.

Kanske är det just därför jag orkar resa mig igen

efter varje motgång

Att jag inte låter livet besegra mig

Jag är stark…jag är märkt för all framtid…

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. mia

    Föddes du i vecka 44! Trodde inte det var möjligt. Stackars bebis Tina och din mamma. Jag hade dött om jag inte hade fått vara med min bebis på i 11 dagar. Dessutom sjuk och nyopererad.

  2. Stephanie

    Älskar din ärliga blogg. Sitter hemma o ammar med lunginflammation och läser den. Kram på dig.

Comments are closed.