Hej vännen!
Så fort dom sista dagarna har gått & nu är det redan Lördag.
I Torsdags fick Matheus vara ledig & hemma med mig. Vi fick besök av en vän som även arbetar som fotograf som hjälpte oss att filma inför ett kommande samarbete. Oj vad jag önskar att jag kunde haft någon anställt hos mig som kunde hjälpa till med sådana här grejer. Allt går så mycket smidigare .
Funderar starkt på om jag ska söka en assistent som jag hjälpa mig några timmar varje vecka. Vet du någon som har erfarenhet kring fotografering men också som kan ta ansvar att besvara mail & sitta i förhandlingar med företag? Så be den/dom maila mig på [email protected].
I går ,Fredag startade vi dagen med att sända iväg Ellah till skolan (Kidh sov hos sin Pappa) sen åkte jag & Matheus upp på stan på ett morgonmöte på Boulebar tillsammans med ett gäng andra influenser. Älskar våra träffar en gång i månaden. Jag blev också tillfrågad att hålla en presentation på en stor arbetsmässa i höst. Nervöst men oerhört kul att bli tillfrågad 🙂
Dagen sprang sedan på i ett snabbt tempo men det kändes skönt. Jag mådde bra tillskillnad mot kvällen innan då jag bröt ihop, grät & kände mig helt lost. Solen sken, blev peppad av att umgås med kollegor & jag kände livet inom mig..
På eftermiddagen åkte barnen hemifrån & att lämna Matheus är tufft, riktigt tufft. Dom stora barnen känns mer ok, jag vet att även om Ellah egentligen vill vara kvar här hemma så har dom det bra & dom är stora nog att prata, ringa eller smsa & att sakna varandra då & då gör oss bara gott. Jag blir en bättre mamma när jag fått en stunds vila, lite egen tid & chans att ladda mina batterier, men när det kommer till Matheus så är det jobbigt. Hoppas att det ska kännas bättre längre fram, men just nu kan jag inte rå för mina känslor.
Tycker bara det är tråkigt att varandras känslor ska ifrågasättas. Lade ut snabbt igår på Instastory om att jag tyckte det skulle bli jobbat att säga hejdå till Matheus. Tog inte många minuter innan jag fick dm där det stod att jag skulle släppa på mitt kontrollbehov, njuta av tiden istället för att må dåligt av det..
Kan man inte bara acceptera att vi alla är olika & att jag förmodligen har en anledning att jag känner som jag gör?
Jag är mycket delad i mina känslor, jag vill & behöver en stund för mig själv, jag behöver det för att orka som människa, men jag kan ändå inte trolla & få bort den oro, ångest & dåliga samvete jag besitter när vi är i från varandra.
Barnen är det viktigaste i mitt liv, att sedan lämna M till någon man egentligen i grund & botten inte litar på, som man inte känner någon tillit till alls är jobbig & det spelar då ingen roll att det är hans egna Pappa, för känslorna finns där ändå.
Kan inte riktigt förklara mer, men det har ingenting att göra med att jag inte försöker ta tillvara på tiden jag har ensam eller att jag skulle sitta på ett stort kontrollbehov. Känslorna finns där av en orsak & det är tråkigt att vi, speciellt mammor ska ifrågasätta varandras känslor. Det är skillnad på pepp & stöd än ren ifrågasättande. Jag skulle ju aldrig ifrågasätta någon som kan tycka det är skönt att vara utan barnen, som inte alls har problem att lämna barnen till sitt x, för hon är ju ingen sämre mamma för det utan sitter säkert på något som inte jag gör, en grundtrygghet & tillit till den som ansvarar över det käraste hon har & viseversa om någon mamma känner som jag, hon har förmodligen en anledning till sina känslor som inte ska behöva ifrågasättas eller lägga den skulden på hennes axlar.
Efter att barnen åkt igår så åkte jag hem till Linn där jag hade blivit inbjuden på ett Klädparty, supermysigt. Väl hemma igen lade jag mig på soffan med fötterna på bordet & med hämtmat i famnen & tittade på en film. Var så trött att jag somnade innan midnatt & vaknade i morse av att Kidh kom in genom dörren för att säga Hej , då han var hemma för att hämta sina fotbollskläder. Somnade om & vaknade inte förens 11:30 utav katten som kom & slickade på mig.
Första reaktionen var : Shit, nu har halva dagen redan gått, men så försökte jag omvandla tankarna & känna att det är ju förmodligen precis detta jag behövde, sömn, vila & slippa tänka på allt som behövs göras.
Så nu sitter jag här i stället, i soffan, iklädd morgonrock, kollar film & bara är. Dricker kaffe & funderar på om jag ska orka ta tag i saker som jag vill göra här hemma eller om jag låter det vänta till imorgon. Vi får se hur dagen fortsätter.
Vad ska du göra i helgen?
Puss & kram
Bry dig inte i kritiska kommentarer. Du gör ett fint jobb!?Kanske det lättar om du söker någon att prata med. Kram!
Ta inte åt dig av allt som alla säger till dig. När du känner dig ifrågasatt. Skönt att få sova ut de behövde du. Förstår verkligen känslan av att lämna bort sitt barn. Min dotter har börjat inskolning på förskolan o det känns jättejobbigt att hon ska börja där o jag lämnar bort henne. Så jag känner igen mig i de du säger bär din lilla ska till pappa. Hoppas du får en toppen helg. Sköt om dig
Du har rätt att känna som du gör! Ingen utomstående har rätt att avgöra vad som är rätt och fel känslor för dig. Jag antar att din oro grundar sig i situationer/händelser som gett dig skäl till att inte känna tillit. Power mother är precis vad du är och jag har en kompis i en liknande situation som dig som jag skulle vilja köpa en likadan till för lite pepp och visa att jag ser vad hon kämpar i sin vardag. Vart har du köpt dom? Kram och heja dig! Du är grym!
Vill bara berätta så du kan välja själv,men i storyn på instagram där du visare Ellahs säng, så ser man dina bröst nakna u spegeln. Jag bryr mig inte om det, men någon störd kanske gör det.. kram
Såg det inte innan du påpekade det. Det är verkligen ögonblick det handlar om, så bli inte rädd Therese ?
Man får verkligen vara beredd och veta vart man ska titta om man vill se.
Ah, en millesekunds av en tutte har ingen dött av. Jag såg det inte ens själv innan någon sade det till mig <3
Kom igen bästa Therese, kämpa på! Du är värd så mycket mer än folk som klankar ner på dig. Unna dig en skön dag och ta tag i alla måsten imorgon. Ta hand om dig och din familj!