Therese Wickman

Hej Therese, följer din resa i livet lite sporadiskt! Jätteglad att du hittat din kärlek, jag hoppas av hela mitt hjärta att det fungerar fullt ut:-) En liten undran, när J bor hos er på ”er vecka”, går hon på förskola hos er då också? Hur blir det när hon börjar förskoleklass? Jag är ju 60+ så jag har svårt att se hur livet kommer att fungerar med barn från olika förhållanden i olika länsgränser. Hoppas ni inte ser det här inlägget som negativt, det är bara en undran! Kram till er alla 5, önskar inget hellre att det ska fungera! God Jul och Gott Nytt År (kanske lite tidigt:-) ) 

Hej..  Vad kul att du fastnat för min blogg och kikar in ibland 🙂 Jag tar absolut inte din fråga som något negativt utan en ganska självklar fråga när man inte lever mitt i det.

Under våra veckor är J här Tors-Mån och det funkar eftersom jag dessa veckor försöker jobba så mycket som möjligt dagarna innan för att ha möjligheten att hämta henne och sedan vara hemma med henne dessa dagar.  Vi får det att funka just nu och hur det kommer se ut den dagen hon är redo att börja i förskoleklass är något hennes föräldrar få prata om då.

Två förskolor i dags läget har inte vart något alternativ då vi alla tycker att det inte skulle vara rättvist mot henne. Det är inte hon som valt detta utan det är på oss vuxna ansvaret hänger att göra det bästa och få dagar, tider och rutiner att fungera 🙂 Hur skulle vi som vuxna må av att ha olika jobb varannan vecka? Skulle inte det skapa förvirring, stress, otrygghet mm?

Just nu funkar det som så att hon är här varannan vecka Tors-Mån och längre under lov eller semestrar. Under några av dessa dagar får hon full fokus av mig då Emil jobbar och dom andra är på förskolan och vi hinner få egen tid att göra saker där enbart hon är i fokus, vilket vi tror är viktigt då hon tidigare vart ensambarn.

Mina barn, Ellah och Kidh  lever endast en kvart från sin ”pappa” men träffar honom enbart varannan helg Fre-Sön ,då barnen är ganska fast beslutna om att dom vill ha ”ett” hem och inte fara fram och tillbaka. Bara för att man inte  ”ses” så betyder det inte att man kan vara närvarande ändå. Dom pratar i telefonen, FaceTime, säger godnatt om kvällarna mm.

För det betyder det inte att deras Pappa skulle älska dom mindre, tvärtom!. Han lyssnar på deras känslor, behov och åsikter och det har många vuxna svårt för  och det beundrar jag honom för!  Tycker många vuxna strider för lika tid med ens barn för sitt eget egos skull, för sina egna känslor? Men varför ska barnen lida för att deras föräldrar valde att lämna varandra? Har dom valt detta? Barnens känslor, tankar, åsikter och behov ska hamna främst!

Ellah och Kidh vet om att deras Pappa älskar dom enormt mycket och han är lika mycket förälder som jag även om deras största tid spenderas här.

Vi får alltså allting att fungera här hemma i vår familj ,självklart med lite mer krångel och planering än vad man kanske skulle haft om vi vart en ”kärnfamilj”.? Men tror inte skillnaden på dom 20 milen gör så står skillnad. Självklart mer åkande men tiden hur vi spenderar med barnen hade nog inte sett så annorlunda ut än vad det gör nu?

När jag ser en familj utifrån med flera barn, olika föräldrar, olika hem, bonusföräldrar mm så undrar jag hur sjutton dom får ihop allt?  All planering kring semestrar, jul, mm ? Jag vet ju själv hur svårt vi har det att få alla inblandande partner nöjda.

Men jag tror att varje familj får det att funka bäst utifrån deras liv, behov och känslor. Alla familjer ser olika ut, fungerar olika och får ”vi” det att gå ihop så får nog även dom familjerna jag funderar över det att gå ihop?! 🙂

Jag är säker på att alla föräldrar gör det bästa för sitt barns skull. Oavsett om det handlar om mer eller mindre tid med ens barn?

Jag önskar även dig en riktigt God och Fin Jul <3