Fredag, solen skiner och det är över 20 grader ute. Kan det bli bättre?
Här i Örebro springer studenterna ut. Hur är det där ni bor?
Sedan Ellah föddes har det alltid vart en självklarhet för min vän Samuel att b.l.a komma när hon fyller år. Kommer ihåg hennes ett års dag som om det var igår. Det var en mycket fin dag och Samuel kom hem till mig långt innan kalaset började för att hjälpa mig blåsa ballonger och fixa iordning allt. Minns att han hade köpt med present till mig istället för till Ellah ,då han tyckte att jag som Mamma, som världens bästa mamma som gör allt jobb borde få presenter. Ellah skulle få så många ändå tyckte han 🙂
Han var så äkta och fin rakt igenom <3
Han fanns med när Ellah fyllde två och på hennes tredje födelsedag gick han plötsligt och olyckligt bort. Sedan dess har Ellahs födelsedags kantas med glädje, saknat och sorg och en hel del känslor jag inte kan sätta ord på. ?
Tänk vad åren går fort? Igår var det redan tre år sedan som Samuel somnade in? Det känns som igår han fick mig att kikna av skratt, som igår jag såg in i dom där blåa ögonen, som igår när han kramade om mig och sade att allt skulle bli bra, som igår han sade att han älskade mig och barnen <3
Ellah brukar se foton på Samuel och le och säga att hon önskade att det fanns en lång stege så vi kunde klättra upp till himlen och hämta tillbaka Samuel.
Varje födelsedag som Ellah har haft sedan Samuel gick bort avslutar vi alltid dagen med att åka till gravplatsen och fira med honom. Förra året minns jag att Ellah promt skulle ha med sig ballonger till Samuel.
Ellah: Mamma, jag vill ha med mig ballonger till Samuel. Han ska ha det lika kalasigt som vi haft idag.
Jag: Det är klart du ska ta med dig ballonger. Då tror jag han blir glad.
Ellah: Jag är glad att vi åker hit. För jag tror Samuel är ledsen att han inte kan vara med på mitt kalas längre. Då tar vi med oss kalaset till han <3
Hipp hipp hurra för Ellah 1 år <3
Samuel med en liten Kidh i famnen <3
Igår köpte vi med oss middag och satt en lång stund vid Samuel grav och pratade. Älskar att se hur Ellah och Kidh kan prata och skratta med Samuel trots att han är i änglahimlen.
Precis innan vi skulle gå och sade hejdå till Samuel gick Ellah fram och pussade på hans bild och började gråta. Hon avslutade med att säga : Jag önskar du kunde vara här hos oss på jorden. Jag vet att mamma saknar dig och det gör jag med.
Jag som inte fällt en tår kunde inte annat än att bryta ihop. Jag är SÅ stolt över mina barn. Att dom har så nära till känslor, skratt och gråt. Att dom vågar vara sig själva och att dom är så fina rakt igenom, djupt in i själen!
Jag kommer alltid prata om dig, låta barnen få höra vilken fantastiskt människa du var och vilket stort hjärta du hade. Jag ska inte låta dig glömmas bort hos barnen, trots att deras minnen från dig i livet börjar bli svaga <3
Ta hand om er och var rädda om era nära och kära <3 Ta ingen eller inget föregivet utan älska och njut fullt ut, varenda dag!
Åh vad fint att barnen kommer ihåg sånt.
Hur kände du och Samuel varann om man får fråga? Bara nyfiken kram
Vem var Samuel och vas hände med honom? Har sett att du i mellan år pratar om honom men jag vet inte vem han är :/
Usch… Jobbigt när unga lämnar för tidigt! 🙁 inte för att jag har med det att göra men vad hände med Samuel?
Fin blogg du har.. Har percis börjat följa dig. // Therese