En av presenterna i lördags innehöll en anmälan till Tjurruset 2009 för mig och Glenn. Tjurruset är så mycket icke-jag som det bara går. Det är skitigt. Det är lerigt. Och det är blött! Kolla in videon två-tredjedelar in så ser ni vad jag menar. Kan knappast säga att jag ser fram emot loppet (sorry superkvintetten!).
Jag vet att jag är lite för försiktig av mig ibland. Jag cyklar mest på en stillastående cykel och jag går på hala vägar som en gammal tant. Men det fanns en tanke bakom presenten. Det finns de som vill att jag ska tänja lite mer på mina gränser.
En anledning till att jag är feg tror jag är min rädsla för att skada mig. I mitt jobb kan jag inte vara skadad. Då kan jag inte instruera.
När jag var yngre bröt jag tre ben i foten då jag svimmade och satte mig på min egna fot, så visst, det är inte bara på leriga stigar som skador kan uppkomma, men varför riskera något? Jag väljer att tänja på mina gränser när jag själv vill. När jag känner att jag kommer få en adrenalinkick av att göra det och känna mig starkare efteråt. Om det här är ett sådant lopp återstår att se.
Så, springa eller inte, det är frågan. Den 17 oktober smäller det i alla fall.
nämen det där låter ju superkul!
det är andra året tjejjer får vara med, och jag skall springa, men bara fötr att det lockar mer än nåt annat lopp jag sett. Man måste nog vara stenhårt motiverad för att ta sig igenom på ett bra sätt, följ din gut. 🙂
Usch..det där med svimmningen och foten minns jag. Men klart du ska springa..du är ju en superkvinna. 🙂
@Mela: Haha. Så kan man också se det. Jöback är faktiskt en riktigt bra belöning 🙂
Får man verkligen använda bara en del av presenten då? Tror att det var lite av en trestegsraket – där den sista delen var belöningen! 😉
Just do it! Du klarade ju Marathon – men tvekade för start – läge att plocka fram den härliga känslan när man går i mål igen kanske?
Jag vill bara tacka för en jätte bra blogg! Läser din blogg varje dag och blir alltid lika motiverad av att träna varje gång. Fortsätt som du gör, väldigt inspirernade och fin blogg.
Visst klarar du det! Men gå på magkänsla. Läs Saras inlägg som hon skrev tidigare idag; det kunde vara passande här.
Jag tror inte att du behöver bevisa för någon annan att du klarar av loppet, men ifall det skulle kännas kul och som en prestation för dig själv – kör!
Men varför göra nåt som inte är roligt om man inte vill?
Att utmana sig själv är att vinna. Att ta sig i mål är att vinna. Att försöka är att vinna. Vi förväntar oss inga stordåd, eller egentligen inget alls. Om du inte vill ta chansen att utmana dig själv så får det stå för dig, men då är det också läge att analysera ”vad du står för” – men det är min åsikt. Inte fler personer skadar sig i tjurruset än de gör av slitage i en spinningsal. Man kan gå, lunka och ta det försiktigt om man vill. Man kan strunta i, bluinda för och välja bort, men man kan också resa sig mot utmaningen – anta den och fylla hela krppen med adrenalin och självkänsla och triumf – NÄR man klarra och genomför något man tvekat på!
Vi tror på dig, VI vet din KAPACITET. Presenten är betald med glimten i ögat men också med en undermening. Vi gillar när du får den där blicken av beslutsamhet i ögonen och vi gillar när du växer av att du klarar av saker du tvivlat på. Att springa tio kilometer klarar du enkelt, att ställa in på en utmaning klarar du också. Dessutom, jag ska springa, som inte alls är i springform. jag är inte ett dugg rädd att skada mig, men kan bära dig genom värsta leran om du vill. Deal??!!
haha, vad underbart! hade jag varit i löpform hade jag självklart ställt upp, helt underbart lopp! ska bli skoj att läsa din upplevelse om loppen :). tänja gränsen det behövs alltid.
Spring! Du kommer att fixa det galant. Det kommer säkert att kännas väldigt bra.
Nämen klart du ska springa! Tycker det verkar hur kul som helst! (lätt för mig att säga som kan skylla på att jag bor 60 mil för långt bort…).
@Träningsglädje: glad alltså, inte glas…
jag har svårt att se terese i tjurruset framför mig… men du kan kanske springa försiktigt? det är väl första gången tjurruset arrangeras för tjejer, så det blir säkert en kul grej.
jag anmälde grabben en gång. han blev inte alls glas. han hatar lera och skit. jag som inte sprang blev även jag lerig och skitig av att gå till loppet. parkeringen var på en lerig åker… men det var rätt kul att kolla på, även om inte han tyckte det…
Spriiiiing!
Du kommer att lyckas kalasbra! Du är en tuffing!