Ibland blir man förtjust i helt vanliga saker, utan varken exklusivt märke eller design. Men med färg, form eller kanske igenkänningsfaktor som gör att du bara smälter. Som den här glada koppen till exempel, av okänt ursprung, som jag hittade ensam och övergiven på ett loppisbord. Det är egentligen de fynden som är de bästa. De för fem kronor, som ingen annan vill ha, men som ditt hjärta, av någon anledning, valt ut bara till dig.
Ja, ibland blir man lycklig över det lilla.
Som min dotter i morse när hon hittade en liten isfri grusyta på vägen till bussen och utbrast: ”Äntligen är det vår!”