Förutom att blogga här på Retromania skriver jag också krönikor varannan vecka i Aftonbladet Härligt hemma. Här ska ni få läsa om den venetianska masken jag och min man köpte på vår kärlekssemester.
Häromdagen såg jag en annorlunda annons på Tradera. Någon stackare hade semestershoppat en stor, afrikansk trämask med horn och en stor, rufsig kalufs gjord på djurhår, och sedan ångrat sig. Även om masken var ovanlig (och gräsligt ful) är nog inte själva företeelsen helt unik. Själv kan jag känna igen mig ganska väl i just den typen av inköp. Inköp som känns så rätt när du befinner dig där på andra sidan jordklotet, i en exotisk miljö, där solen stingat ditt huvud litegrann och ditt vanliga, tråkiga vardags-jag är långt borta. Men som blir så väldigt fel när du kommer hem och försöker få dem att smälta in i din svala, bleka, svenska mellanmjölkstil.
Jag har gjort många sådana inköp. Särskilt minns jag en stor färgsprakande solfjäder från Spanien, ett magnifikt, snidat andehus från Asien och en graffitimålad ukelele från Portugal, som alla var så fina i sin naturliga miljö, men som blev så väldigt malplacé när de plötsligt skulle finna sin plats i min skandinaviska inredning.
Men mitt mest ogenomtänkta semesterinköp var nog varken solfjädern, andehuset eller ukelelen utan en gigantisk fjäderbeklädd venetiansk mask. Egentligen hade vi inte alls planerat att köpa med oss någon souvenir hem från Venedig, jag och min man, men när vi kom till vårt vackra hotellrum och fann den mest magnifika mask pryda väggen ovanför sängens huvudände kände vi genast att vi bara måste ha en egen!
Så medan alla andra turister åkte gondol och åt frikadeller i kärlekens huvudstad ägnade vi våra semesterdagar åt att springa gata upp och gata ner på jakt efter den perfekta masken att ta hem till Sverige och sätta över vår egen sänggavel.
Sista dagen ramlade vi slutligen på den i en liten, exklusiv butik i det värsta turistområdet. Den var guldfärgad med stora svarta och röda fjädrar, precis som den på hotellet. Att den hade en prislapp som en bättre begagnad bil stoppade oss inte. Nu när vi äntligen hittat den skulle den med hem, kosta vad det kosta ville. Om vi helt enkelt hoppade över alla presenter hem och taxfreeinköp (och tog ett mindre lån) skulle vi ha råd. Inga problem.
Sagt och gjort, vi tömde plånboken och varenda ficka och en stund senare var masken vår. Men det var inte över med det. För när vi skulle packa insåg vi att masken med hela sin magnifika fjäderprakt var för stor för att rymmas i vårt bagage. Vi fick således inhandla en egen resväska bara åt masken. Och där rök pengarna till den sista fina avskedsmiddag vi tänkt unna oss.
Men utgifterna var inte slut där. På flygplatsen fick vi betala dyrt för att checka in den extra väskan, och när vi kom till Arlanda fick vi boka en extra stor taxi för att komma hem. Men det var det värt. En så fin mask fick kosta, tyckte vi då. Det var inte förrän vi satt hemma vid köksbordet igen och skulle summera vår romantiska resa som vi började inse att den där masken som låg framför oss inte bara kostat oss mer än hela resan gjort sammanlagt, jakten efter den hade också gjort att vi knappt haft tid att se den berömda Marcusplatsen. Än mindre hunnit kyssas på Rialtobron, dricka Prosecco i månskenet eller njuta av gatumusikanternas O sole mio.
Men det värsta var att vi först där, hemma i vår vanliga miljö, insåg att det fjäderbeklädda åbäket vi släpat hem var en inredningsmässig katastrof och den borde aldrig ha tagits utanför Italiens gränser överhuvudtaget. Hur i hela friden kunde vi ha missat det?
Vår mask hamnade aldrig på sovrumsväggen, inte heller på Tradera. I stället hamnade den i dotterns låda med utklädningskläder. Där ligger den än, luggsliten och eländig med avbrutna fjädrar och flagad färg. Men inget ont som inte har något gott med sig. Efter den resan har vi infört en regel som säger att vi aldrig får köpa med oss souvenirer hem som är större än att de ryms i en tändsticksask. Det är en bra regel, tycker vi. Och man kan se på Tradera att det är fler än vi som borde ha en sådan.
Utanför Italiens gränser var den venetianska masken en inredningsmässig katastrof.
Senaste kommentarer