Rebecca Dufwall

Så liten men så klok

Det vart oerhört längesedan jag sov så här dåligt….
Förra veckan började det komma en konstig värk i armen. Jag är verkligen den om gnäller sist när jag har ont, ganska dumt egentligen!

Värken i armen har fortsatt och nästan blivit så där påtaglig att jag bara vill lägga sig ner och gråta. När smärta ligger jämt och gnager kontant tycker jag är mycket jobbigare än när det ”hugger” till ibland. Man orkar inte tillslut, energin tar slut, speciellt eftersom jag använder mig mycket av armar och axlar på jobbet med lyft osv.

Men så i natt, ett rent helvete! Värken har satt sig i min tumme. Utan vidare har tumman svullnat upp och är stenhård och så fort man nuddar den vill man skrika ut. Ni vet den känslan när man smäller i en tå, samma fast i tummen!

Hela natten har tummen pulserat, bultat och ömmat något fruktansvärt. Klockan fyra fick jag nog efter att ha legat vaken någon timme och inte kunnat somna om pga. värk! Jag som aldrig har svårt att somna om i vanliga fall men idag gick det bara inte. Jag tog med mig Nicole ner som vaknat för välling och ville inte heller somna om när hon hört mig vrida och gnälla där i sängen. Konstigt nog förstod hon att jag hade ont, hon låg där i nästan 5 min och klappade mig på kinden! Så liten men så klok.

Nu när jag varit vaken ett par timmar och ätit smärtstillande sedan klockan 4 känns det mycket bättre och jag hoppas att det vänder till julafton så jag slipper besöka sjukhuset. Inte alls lust att ta en tur dit mitt i allt julstök! Jag ger det någon dag till innan jag ringer och rådfrågar hur jag ska göra.

IMG_6930

Inlindad i bomull och lite tejp för att minska smärtan när man nuddar saker! Det värsta är nog att den är höger hand och man känner sig lite halv i vissa situationer men det får funka tills det är bättre!

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.