Idag var jag och Jair på MVC för mitt BM-besök i vecka 33. Vi var där båda två för att vi ville förbereda oss på vad vi ska göra om bebis har bråttom ut, alltså om bebis har så bråttom ut att vi inte ens hinner till sjukhuset. Men jag tänkte skriva mer om det i ett inlägg imorgon, för nu är jag så trött i bollen så jag kan inte koncentrera mig haha!
Allt på undersökningen idag var bra och jag fick bekräftat att bebis ligger med rumpan uppe vid högra revbenet och huvudet neråt ungefär så som jag gissade, fast jag trodde bebis låg mer diagonalt. Jag trodde ju att huvudet var längst ner på min vänstra sida eftersom jag känner hickan där, men huvudet låg rakt ner, alltså precis där som det ska vara. Anledningen till att jag känner hickan i min vänstra sida är att hickan känns mest vid ryggen på bebis.
Symfus-måttet låg på 31 cm så jag ligger exakt på medelkurvan. I graviditeten med Lucas låg jag på 30 cm i samma vecka, så denna bebbe kanske är liiite större. Eller så är det som barnmorskan sa, att livmodern har en tendens att töja sig och bli stor snabbare när det är andra graviditeten, så kanske kommer det ut en bebbe som är lika stor som Lucas. Fast det tror inte jag, Lucas var ju så pluttig. Jag gissar på en bebbe som väger 3200 gram ungefär…
Jag passade även på att lufta mina tankar om vikten. Barnmorskan tyckte då att jag var väldigt klok och att jag skulle fortsätta som jag har gjort, dvs. äta mat när jag är hungrig och försöka vara återhållsam med sötsaker. Barnmorskan uppfattade inte alls mig på det sättet som många av er har gjort, trots att jag sa exakt samma sak till henne som jag har skrivit här på bloggen. Jag brukar inte ha svårt att uttrycka mig i skrift, men den här gången undrar jag faktiskt om det kanske är så att jag misslyckades med att förmedla min verkliga känsla till er. Ni uppfattade mig väldigt mycket mer nojjig och osäker än jag känner mig, frågan är om ni hade uppfattat det så om jag hade gjort en videoblogg och berättat om hur jag känner kring vikten. Jag tror inte det.
6 kg kärlek är det som jag konkar runt på nu och av dessa väger bebisen 2 kg, alltså lika mycket som ett 2 liters mjölkpaket! Fantastiskt, eller hur! Nu ska jag ta en kvällsdusch och sen inta sängen!
Ha ha, jag tror inte på att magmåttet kan tala om hur stor bebisen är. Mina två första barn vägde nästan precis likadant: ca 3600 g. När jag väntade nummer tre var magmåttet EXAKT lika stort som med de två andra. Barnmorskan antydde att den här bebisen verkade vara som de andra två. Ut kom en bebis som vägde 4370 gram 🙂 Men han låg längre ner än de andra två, det var antagligen därför magmåttet var samma… /kram
Nä det stämmer ju absolut inte alltid, men på mig stämde det väldigt bra med första barnet, vi får se den här gången. 🙂