mjuka

Jag har varit i en dimma. Haft lite svårt att hitta en bloggplats som jag gillar och känner att detta är jag. Men nu tror jag att jag är hemma.
I bakgrunden har jag soft meditationsmusik som smeker mig i rummet. Dörren är låst. Familjen tror att jag sover då jag jobbat natt men jag fick ett sug efter att skriva och skapa så jag gör detta lite i smyg.
Det tog mig fyra timmar att komma till jobbet i går kväll. Så mycket snö har jag inte sett på länge. Fastän att det är oerhört vackert så blir man ju stressad av att vänta på kollektivtrafiken.
Jag som skriver heter Malin och bor i Mölndal. Snart 54 år. Jisses vad tiden går, men helt ärligt. Det blir härligare äldre man blir. Älskar att vara i det jag är nu. Lugnet som infunnit sig. Det värdesätter jag väldigt mycket.
Hemma hos mig bor också min dotter Ingrid som är nyss fyllda 15 år. Vi stöts och blöts mot varandra i vardagens små dilemman och glädjeämnen. Till vardags så jobbar jag som behandlingspedagog med placerade barn och pluggar pedagogik på högskolan på distans. Som person är jag oerhört nyfiken. Jag har alltid varit en sökare. Som 17 åring kom jag i kontakt med yoga första gången. Det var en man som hette Bengt som hade yoga hemma i sin lägenhet. Tillsammans med en kompis gick jag och gjorde andningsövningar och hatha yoga en gång i veckan. Förstår ni hur annorlunda omgivningen tyckte att jag var.
Men är så glad för detta. Meditation och yoga har följt mig genom åren. Lite in och ut i olika epoker. Ibland har detta vackra glömts bort då stress har lagt sig som en hinna på mig och då har inte det funnits möjlighet att plocka fram det som är bra för mig. Mer om detta senare.
Efter 50 har jag mer samlat i hop mig. Väljer med omsorg de som jag vill ha runt mig. Väljer vad jag vill säga ja till. Känner du igen dig? Att vara 50 är en superpower. I mjuka vill jag sprida inspiration. Både mina inre rum och yttre. Både vad mitt hjärta dansar till och vad mina ögon njuter av. Det inre arbetet speglar det yttre brukar man ju säga.
Hoppas ni kommer gilla vara här hos bloggen M j u k a