Dagens uppgift: klippa gräs. Det var roligt och jag kände att jag gjorde något rejält. Min moster har precis fått cellgifter och mår otroligt illa. Hon är sängliggande hela dagarna. Hon vill knappt äta något alls. Jag har gjort lite ingefärsvatten (bra mot illamående).
Dagens utsikt: kossor i mängder. Rofyllt. Skulle kunna sitta med en kopp kaffe hela dagen och titta på dem.
På den gungan satt vi mycket som barn, min syster, kusin och jag. Vi tävlade om vem som kunde spotta körsbärskärnor längst. Gjorde en plick plock tallrik till min moster med bara nyttigheter.
Hon fick i sig ungefär hälften i alla fall.
Nu ska jag gå och lägga mig i keramikverkstaden. Men det är becksvart och regnet öser ner nu. Lite mörkrädd helt plötsligt. Tar ficklampan. Gonatt!
Kära Linda. Jag om någon vet hur det känns att ha en nära anhörig som mår på det sättet. Så småningom inser man att slutet som kommer är en befrielse för den som lider. Även om det alla minutrar och sekunder innan känns som ett helvete för alla inblandade. Stor styrkekram till dig.