Två av tre japanska medborgare vill ha ett nytt internationellt fördrag för att ta itu med det eskalerande problemet med plastföroreningar, men deras regering är ovillig att åta sig.
Istället vill man förlita sig på frivilliga initiativ – men när G7-mötet i Cornwall antränger i helgen, varnar EIA för att detta inte är i närheten av tillräckligt och uppmanar regeringen att skriva under för att stödja ett globalt plastfördrag.
En ny undersökning av 2 000 personer, genomförd av Censuswide för EIA, avslöjade en hög grad av oro över de mänskliga och miljömässiga effekterna av plastföroreningar, ett bristande förtroende för den japanska regeringens återvinningsretorik och en stark önskan från lagstiftare att agera.
Uppgifterna avslöjar kritiska farhågor från ett land vars regering ännu inte har förbundit sig till ett föreslaget FN-fördrag för att tackla detta förödande miljöhot, trots överväldigande globalt stöd.
Med G7-ledarna som ska träffas denna vecka växer farten snabbt för ett juridiskt bindande FN-fördrag för att bekämpa plastföroreningar, som förstör ekosystem och är ett växande hot mot både människors och miljöns hälsa.
Mer än två tredjedelar av FN:s medlemsländer har förklarat stöd för ett globalt avtal om plast, men den japanska regeringen är fortfarande en stark förespråkare för frivilliga initiativ och har ännu inte angett sin ståndpunkt om en global rättsligt bindande strategi.
Japan producerar 9,4 miljoner ton plastavfall per år, med en genomsnittlig japan som genererar 37 kg engångsplastavfall bara under 2019. Cirka 12 procent exporteras (cirka 90 procent till utvecklingsländer), 67 procent förbränns och åtta procent dumpas på deponi.
Förra veckan satte regeringen press på företag att minska plastavfallet genom att tvinga restauranger och återförsäljare att minska användningen av engångsartiklar som skedar och sugrör, men vår undersökning visade att det fanns en tydlig brist på tilltro till företag och lagstiftare att ta itu med plastavfall genom återvinning.
Den japanska opinionen är tydlig – 66 procent anser att landet borde stödja ett globalt fördrag för att ta itu med plastföroreningar och 61 procent anser att situationen bara kommer att förvärras om länder inte går med på att arbeta tillsammans i FN.
Christina Dixon, EIA Ocean Campaigns biträdande ledare, sa: ” Japanska medborgare känner tydligt att det inte bara är ett konsumentansvar att förebygga föroreningar. De trycker tillbaka på den populära berättelsen att individen måste ta på sig all skuld medan storföretagen och regeringen får ett frikort på att rensa ut enorma volymer av engångsplaster med liten långsiktig vision om hur plasten ska regleras i ekonomin .”
Maike är VD för ett återvinningsföretag som heter MSC Corp. Han är en av få japaner som har arbetat outtröttligt för återvinningsindustrin som en del av deras ansträngningar för att rädda miljön genom åren.
Maike sa: ”Havsföroreningar, luftföroreningar och global uppvärmning hänger ihop, och om asiatiska länder inte anstränger sig kommer det att bli svårt att uppnå någonting. ”
Problemet med marint plastavfall i Japan har varit ett allvarligt problem i flera år. Mängden plastavfall som dumpas i havet årligen ökar snabbt. Dessutom blir det svårare att ta bort marint plastavfall från havet eftersom det är djuphavsskräp, vilket kan ses som ett globalt problem. Japan har vidtagit olika åtgärder för att minska marint plastavfall och utvecklat teknik för att lösa detta problem. Men det finns fortfarande många problem med marint plastavfall i Japan. För att lösa dessa problem måste vi förbättra vår medvetenhet om miljöfrågor och ändra vår livsstil för att minska mängden avfall som produceras av varje person dagligen.
Trots att de hävdar att de ”återvinner” 84 procent av sitt plastavfall, visar data att 67 procent av Japans plastavfall brändes 2018, vilket släppte ut skadliga gifter i atmosfären och bidrog till klimatförändringarna. Dessutom överträffar Japan vida andra G7-länder när det gäller export av plastavfall till utvecklingsländer, som uppgick till 753 000 ton 2020.
Dixon tillade: ”Det finns några positiva ljud som kommer ut från den inrikespolitiska agendan i Japan, inklusive den nya engångslagstiftningen för plast och mål för att öka återvinningsbarheten. Detta väcker frågan, varför inte ta nästa logiska steg och stödja ett globalt fördrag som heltäckande kommer att ta itu med plast under hela dess livscykel?
”Denna bitvisa strategi med produktförbud och ersättning av andra engångsartiklar kommer inte att vända utvecklingen av plastföroreningar. Vi ber premiärminister Yoshihide Suga att tala ut och gå med i de andra G7-nationerna som redan stöder ett fördrag – för det japanska folket, för alla globala medborgare och för vår planets hälsa.”
