Jag kom att tänka på nåt lite omtumlande under min morgonpromenad..
Jag har nog två personligheter.
Eller egentligen samma personlighet men som stöpta i två skepnader.
Det finns en ”mamma Mia” och en ”Mia”.
Mamma Mia är en lugn och harmonisk mamma som omger sig med kärlek från och till barnen, läser sagor, sjunger barnsånger och är nöjd med livet. Hennes motångar kan alltid vändas till styrka inför nästa motgång, hennes liv är strukturerat och inrutat i rutiner. Mamma Mia är stark.
Mia däremot är en sprallig fröken som alltid har rätt, diskuterar och ifrågasätter gärna allt tills hon retat upp alla i sin närhet.
Mia har oxå en mjuk och mysig sida som kan komma att visa sig när man kommer henne lite närmre, den finns alltid där men visas bara för de som förtjänar det. Mia är spontan och glad.
De som känner den ena känner inte den andra och tvärtom, hur ska jag förena dessa utan att skapa kaos?
Måste de förenas?
Precis vad jag tänkte fråga…. Måste de förenas?? Lite kanske men varför kan man inte få vara båda? Man måste få vara ”bara” mamma och bara vara sig själv som man var innan. Och gärna vara som man var innan tillsammans med sin partner utan barn!! Barnen är allt men ibland måste man ”strunta” i dem!! Annars glömmer man vem/vilka man är och varför man är ett par. Känner igen alla tankar du har! Har själv varit där men kommit vidare och gladare än någonsin med min tillvaro. Kanske för att barnen blivit lite större och inte behöver mig lika mycket. jag kan var mig själv mycket mer. Lite djupt blev det nu…. 😉 Kram på dig!!
Tackar så mycket=)Ha en bra dag!