Mina tankar är vapen som slåss!

Så här tänker vi gällande våra barns omsorg

Nelly började i förskola när hon var 18 månader och gick då 2-3 dagar i veckan. Neo kommer att börja till hösten då han är 18 månder och kommer precis som Nelly att gå 2-3 dagar (16-20 tim/v) i början tills att behovet för fler timmar uppstår, om det uppstår. Jag tror och hoppas att Neo kommer att känna sig trygg med dagmamman och att han dessutom har sin syster i samma barngrupp gör att jag känner mig ännu tryggare i vårt beslut att låta honom börja så tidigt. Han känner ju redan dagmamman eftersom vi lämnar och hämtar de stora barnen där flera gånger varje vecka 🙂 Vi har valt att söka plats nu då köerna till barnomsogen här i kommunen är lång och trots syskonförturen så är chansen obefintlig att få plats hos vår dagmamma vid årsskiftet, tyvärr räcker inte fp dagarna ett helt år till så vi fick göra det bästa av situationen som uppstod. Nu har jag förlikat mig vid tanken och jag är glad att jag har möjligheten att ha barnen hemma 2-3 dagar per vecka trots att jag kommer att jobba heltid.
Noel och Nova var mycket äldre (3 och 4 år) när de skolades in och hade ekonomin tillåtit så hade jag varit hemma lika länge med alla fyra men tyvärr så funkar det inte för oss. Det känns ändå som att denna lösning är den bästa 🙂

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Teresia

    Hej!

    Läste mailet om omsorg för barnen……har gjort ganska likadant med mina barn…..med dem två äldsta sönerna var jag hemma länge och dem skolades inte in förrän vid 4 och 3 års ålder på dagis, det kändes då som att det var bra! Jag hade valt att vara hemma länge……tog ut väldigt lite dagar. Därefter så tog jag ut en dag mera, oftast , eftersom vi fick högre bensinräkningar, när vi flyttade ut på landet. Så alla tre mellantjejer har börjat runt 1½ års ålder, gått 3 dagar i veckan. Sen har dem varit lediga alla lov…….så egentligen har jag dem mest hemma ändå(= Nu med tvillingarna ska jag försöka vara hemma lite längre med dem, jag får ju mer dagar till dem, när det är två och sambon står över dagar till mig sen, dem som går. Ekonomin går ej ihop alls, om han tar ledigt och jag är arbetlös samtidigt, så därav att jag har varit hemma, har blivit helt naturligt. Vilket jag är glad för och får uppleva mina barns framsteg och utveckling(= Man gör vad man kan för sin familj!