Typiska saker som händer när vi åker på semester… – Mammalinda

Mammalinda

Annons

Typiska saker som händer när vi åker på semester…

En inte så vanlig beskrivning av en resa till Öland.
Innehåller garanterat inga tips eller råd på fina ställen.
Kanske snarare råd på vad man ska undvika i största allmänhet.

I alla fall.

Här kommer typiska saker som händer när vi är iväg på utflykt.

 

Natten till att vi skulle åka iväg till Öland hade något barn väckt mig en hel del under natten och jag var riktigt trött. Mattias hade redan vaknat och var uppe och packade för fullt. Likaså var några barn vakna, även om klockan fortfarande var ganska lite.
I alla fall. Jag kände kaffedoften och gick med trötta steg in till köket och sträckte mig efter en kaffekopp. Då kände jag skvätt på fötterna. Jag tittade först ner på fötterna och sedan upp på diskbänken och insåg att HELA diskbänken var full med kaffe. Mattias hade glömt att ställa dit kaffekannan och det droppade och plaskade och skvätte för fullt från kaffemaskinen rakt ut i köket.
Den stora posthögen som jag inte tagit hand om på en evighet var alldeles gulfläckig och köksskåp var brunrandiga.
I samma stund hör jag Signe som ropar argt från trädgården.
– Kaninen är lös och den gnager på sladdarna till gräsklipparen.
Sen gick huvudsäkringen och det blev svart.

Det var att vakna till i rallyfart kan jag säga.

Kaninen överlevde, gräsklipparen också och kaffet smakade skit.

Eftersom vi var så många (åtta personer då Ethel hade en kompis med sig) och eftersom vi hade massor med packning tog vi två bilar på vår utflykt. Vi bestämde att vi skulle stanna strax innan Kalmar på rastplatsen Gräsmo för att fika tillsammans. Det var ca tre timmars körväg dit. Sen bar det iväg.

När vi kom dit till rastplatsen satt vi länge och väntade på Mattias. Men det är inte så konstigt eftersom jag oftast kör lite fortare än Mattias.
Vi väntade och väntade och väntade.
Till slut ringer min dotter till mig.
– Var sjutton är ni?!
– Ja, vi är här. Var är ni? frågar jag.
– Vi är också här!

Tror ni att jag hade stannat på rastplats Gräsmo??
Nä, det hade jag så klart inte. Glömsk som jag är så hade jag glömt bort namnet och stannat på rastplatsen Glasporten istället.

Jag googlade och insåg att det bara var ca 5 minuter mellan rastplatserna så jag sa till Mattias att han skulle köra till oss.
Sen väntade och väntade och väntade vi en hel del till.

Efter en stund ringde Mattias.
– Jag fattar inte var ni är någonstans. Nu är vi på Ölandsbron så vi får fika på Öland istället.

När jag började köra insåg jag rätt snabbt att han hade varit FÖRE oss och det istället borde varit jag som skulle köra till dem istället.

Vi fikade klockan tre. Några timmar senare än tänkt. Det blev en storfika kan jag säga. Och sedan blev det bad.

Efter lång och härlig utflykt så var vi vrålhungriga. Jag lovade barnen pizza vid tältet och alla jublade.
Jag hade googlat efter närmaste pizzaställe och Mattias åkte iväg.

Efter en stund ringde han.
– Du, pizzerian är stängd på grund av brand. Ska jag köpa något att grilla istället?
Det var inte direkt någon som var sugen på något annat än pizza så det var bara att, först springa bort till servicehuset och låna deras surf för min var alldeles slut och sedan googla efter nytt pizzaställe.
Är man sugen på pizza så är man eller hur…

Alla överlevde det också. Även fast några av barnen sa bestämt att de höll på att dö.
Det var ingen som dog.

Inne på campingen så behöver man ju köra lugnt och sakta. Helst ska man ju vara tyst också. Så att man inte stör.
Det är bara det att dagen innan vi skulle åka iväg hände något med ena bilen (som vi måste ta tag i nu när vi kommit hem). När man kör sakta med bilen, särskilt när den inte är varm, så fullkomligt SKRIKER bilen. Typ som om man stryper en katt.
ALLA hörde och vände sig om och verkligen glodde på oss varje gång vi skulle åka från campingen. Självklart var vår tältplats längst bort. Så att man liksom var tvungen att köra förbi nästan alla på hela campingen.

Fördelen med skrikande bil är att alla kastar sig åt sidan när man kommer. Man behöver liksom inte vänta ens en liten sekund på att människorna ska flytta på sig. Det gör de ändå.

Ja. Vi glömde Helges skor i tältet.
Vi åkte till Eketorps borg utan skor till Helge.

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Mia från Skåne

    *skratt* Vilken start på den resan. Vi är oxå ganska snurriga och brukar kalla oss själva för familjen Yrväder när vi ska någonstans. Som en gång när vi körde iväg med husvagnen (låst) men glömde husvagns nycklarna hemma… Tack o lov var vi bara en timme hemifrån så mannen fick köra hem igen efter vi ställt husvagnen på plats…

Annons