Mammalinda

Det händer lite då och då att jag får frågan om Helge ska börja förskola och om jag ska börja jobba snart. Så det tänkte jag svara på nu. Egentligen jobbar jag massor mest hela tiden. Men det är ju inget jobb som är betalt direkt och brukar inte räknas i samhället. Men ni vet. Sånt där ”riktigt” jobb som ger betalt.

I alla fall. Helge ska inte börja på förskola. Däremot kommer vi att fortsätta att åka till öppna förskolan. Både på habiliteringen och kyrkans öppna förskola i stan. Och badgruppen och Lillgruppen (genom habiliteringen det med). Och så är jag fortfarande ledare för familjegymnastiken. Så Helge träffas många barn som inte är hans syskon.

Och jag ska inte arbeta och få pengar utan vara hemma (ja, och så borta ibland) med Helge hela dagarna. Däremot kommer jag att plugga heltid på distans. Och det kan man ju fundera på hur det går ihop sig. Tja, det vet jag inte än om det kommer. Men jag ska försöka. I våras läste jag 75% och i höstas förra året läste jag 50% och det gick bra. Det blir för mig att läsa många sena kvällar och så en hel del helger. Det är två kurser som jag ska läsa, dels Kreativt skrivande, Barn & Ungdom på Mittuniversitetet och så Att skriva barnlitteratur 2 på Linnéuniversitetet.

Eftersom jag tycker att kurserna är så himla roliga så blir det också lättare att plugga sena kvällar. Men det förutsätter lite att barnen inte har någon jobbig period. Och det där kan man ju aldrig veta. Det kommer och går sånt där. Men jag har inget krav på mig att lyckas med studierna. Men jag VILL HEMSKT GÄRNA klara dem. Det är sjukt kul faktiskt. Så målet är ändå så klart att genomföra kurserna. Och jag känner att jag blir glad och av att både läsa och skriva. Så det ger en massa positiv energi, samtidigt som det tar energi också så klart.

I söndags när jag hade min första hela dag att komma ifatt allt det jag behövde göra, som jag också såg fram mot så himla mycket, så sket det sig direkt. Pumpen i avloppet gick sönder och det är lite jobbigt att inte har något avlopp för varken disk, tvätt eller annat. Jag tyckte så klart att det var rätt jobbigt att jag inte kunde sätta mig med mina böcker.
Men det hade kunnat vara ännu värre.
Det hade kunnat vara jag som hängde med armarna rätt ner i skitbrunnen!! Det fick Mattias göra istället. Så tänkte jag och då kändes det mycket bättre.

Så nu vet ni varför jag ibland inte hinner med att skriva här på bloggen.
Kram