Idag var första gången som vi lämnade Viola på hennes förskola. Hon har varit där själv tidigare, men Helge har inte varit med i lämningen på det sättet. Det här blir nytt för honom. Lika nytt som för Viola! Vi har alltid gjort saker tillsammans förut, jag, Viola och Helge. Eller så har det varit jag och Helge som åkt iväg (till barnhabilitering eller sjukhus) och så har Viola fått vara den som stannat hemma. Men nu är det Viola som är iväg.
Idag skulle Viola vara ute direkt vid lämning och Helge var snabb som ögat på att springa iväg han också. Så himla snabb han är!! Och när jag såg vart han styrde sina små ben, var jag nog lika snabb i benen som Helge. Precis innan pluttarna lyckades jag fånga upp honom!! Det är får som går inne på gården på natten och det syns på gräsmattan kan man säga. Men barn och fröknar brukar städa upp efter djuren under tiden de leker. Men än hade de inte hunnit städa upp alltså.
När jag höll honom i min famn frågade jag honom om han visste vad det var som låg där i gräset. Helge svarade mycket nöjd och väldigt glad ”Jaa, godis!” Det riktigt lyste i ögonen. Vilken skatt han hade hittat!
Haha, vilken tur att jag hann fånga upp honom och hindra olyckan!! Det hade ju inte varit bra att stoppa dessa pluttar i munnen direkt!!
När jag berättade att det var bajs, såg han väldigt chockad ut. Och ganska förvånad.
Sedan var det dags att vinka av Viola och hon vinkade så glatt. Och så fick vi kram också. Och sedan åkte vi hem. Helge hade nog hoppats på att vi skulle åka vidare till något annat, för han blängde på mig när jag öppnade bildörren och han såg att vi var hemma. Sen ville han sitta i bilen och sura en stund. Men när jag frågade om han ville sjunga ”hjulen på bussen” och spela på piano, då sken han upp igen. Vi sjöng vid pianot en lång stund och sedan läste vi böcker i sängen. Länge! Favoriten är boken ”Nej!” som handlar om en flicka som säger nej till allt, tills i slutet när mamman frågar om hon vill läsa boken en gång till. Helge skrattar så mycket när jag ser sur ut och säger nej. Ordet NEJ är ju så spännande! Och så är det nog lite roligt när jag spelar sur också.
Min lille buspojk!!
Det är så lugnt i huset med bara ett barn! Vid middagsbordet är det alldeles tyst. Det är sådan skillnad mot sommarens alla upptåg och busigheter vi hittade på. Men efter lunch så kommer barnen hem en efter en och så fylls huset med skratt och bus (och en del bråk så klart).
Idag har det varit riktigt ruggigt ute. Jag är riktigt sugen på höst faktiskt och har börjat byta gardiner och ändrat lite saker. Idag bar jag och Mattias ner ett skåp och det var så galet tungt!! Jag blir lika chockad varje gång man ska flytta något. Det ser ju inte så tungt ut!! Jag är lite trött på stöket i vardagsrummet på nedre plan, så det håller jag på att fixa till. Bilder på det kommer sedan när jag är klar. Och på höst”piffet”
Kram
Senaste kommentarer