Kolmården och nya Wildfire – Mammalinda

Mammalinda

Kolmården och nya Wildfire

Vilken härlig (och väldigt svettig) dag vi hade på Kolmården! Så mycket intryck!

Ett kort före attraktionen Wildfire. Det var en hel del pirr i magen och in i det sista var det inte helt säkert att alla ville åka. Jag, Ethel, Alve och Signe hade laddat för denna attraktion!! I flera dagar!! Jag som inte gillar läskiga karuseller var rätt nervös men jag tror nog att de stora var lite oroliga de också. Vi hade ju kollat på klipp om karusellen och hade bra koll på hur högt upp den åker och hur fort osv. Jag och några av barnen är dessutom höjdrädda, men vi skulle åka i alla fall.

Vi trodde att det skulle vara superlång kö, men faktiskt var det bara 0-10 minuter!! Kanske var det för att Delfinshowen och att mata apor var samtidigt eller för att vi gick nästan direkt till bergochdalbanan när vi kom in till Kolmården. Kolla hur högt det är!!!


Alve tipsade mig om att gapa under färden för då skulle jag inte kunna stänga munnen eller skrika och då behövde jag heller inte skämma ut mig. Haha!! Men så tillade han att jag fick se upp så att jag inte bet mig i tungan när jag väl lyckades stänga munnen. Alltid bra med tips!! 🙂

Jag måste säga att jag är så grymt imponerad av dem alla tre (och över mig)! Tänk att vi vågade och klarade av det!! Vi dog ju inte ens lite!! Inte ens gråtsnor!! Jag hade ALDRIG vågat åka denna karusell när jag var i barnens ålder!! Helt galet att de vågade!! Jag som är vuxen borde kanske våga, men de borde faktiskt inte göra det 😉

Faktiskt var den inte alls så läskig som jag hade föreställt mig men jag hade också tänkt det allra värsta!! Det är höjden som är det allra värsta och att det är så mycket mellanrum mellan det egna sätet och sätet framför att man inte har något att hålla sig i. Man vill hålla sig i något!! Verkligen!! Kortet ovan är taget efter åket. Alve ville åka igen. Direkt! Och Signe och Ethel tyckte att den var så där, men Ethel åkte igen sedan med Mattias. För mig räckte det med en gång. Men jag gjorde det!!!

Delfinshowen är alltid det bästa på Kolmården. Man sitter där och ryser av välbehag!! Den är alltid så grymt bra gjord, välarbetad och delfinerna är så otroligt duktiga! Så imponerande!! Detta året var den lite läskig faktiskt. Jag hörde att flera barn blev rädda och började gråta. Årets tema var nedskräpning, att vi ska ta hand om vår natur och planet. Vid ett tillfälle färgades vattnet blodrött och musiken var väldigt mystisk och mörk. De visade bilder på väggen hur jorden skulle se ut om alla fortsatte att skräpa ner i naturen och det var vid detta tillfälle som några barn blev rädda. Ett väldigt viktigt budskap i årets show!!

Mina barn satt som klistrade och tittade intensivt på allt som hände. Helge klappade hårt händerna så fort någon delfin gjorde något hopp. Han tyckte det var så spännande. Och hans ögon var så stora!! Efter pratade han mycket om showen, om “fiskarna” som gjorde stora hopp!! 

På förmiddagen var det inte alls mycket köer till vare sig Wildfire eller Delfinexpressen. Men vid 2-tiden när jag precis hade lovat Signe och Viola att åka Delfinexpressen själva, blev det en gigantisk kö på typ 45 minuter!! Mattias och de stora hade sprungit iväg för att åka Wildfire igen och Signe och Viola ville absolut åka Delfinexpressen (trots den hemska kön). Och dessa tjejer lämnar man ju inte bara sådär, så jag och Helge fick snällt vänta vid karusellen.

Ibland stod han vid gallret och hände och kollade när andra barn åkte iväg…

…och ibland sprang han runt precis där jag stod. Det var ju inte så mycket folk precis där så jag tyckte inte att det gjorde så mycket att han sprang 2 meter bort för att sedan vända och springa tillbaka till mig. Han såg så glad ut att få springa lite istället för att sitta i vagnen. Annars blir det en hel del sittande i vagnen när man går omkring i parken. Skönt att få springa av sig lite!

Som ni ser på bilderna var det ganska tomt på folk just där Helge sprang. När det kom en medelålders man med vagn mot oss ropade jag till Helge att han skulle stanna upp, vilket Helge gjorde men han hamnade ju lite mitt i vägen. Mannen fick sakta ner och fick gå lite åt sidan för att inte köra på Helge som stod där och tittade på honom och vilken bläng han gjorde på mig. Bland det suraste jag har sett!! Jag kunde inte låta bli att ge honom det största leendet tillbaka och då såg han ännu surare ut. Vet egentligen inte vad han var sur för. Kanske för att han fick sakta ner… Kanske för att jag var oansvarig som lät Helge springa runt lite… Men med det underbara leendet är det svårt att säga att han måste stå still och som sagt det var inte mycket folk där vi var!

En kul sak när vi stod där i kön och väntade var att en kvinna kom fram som jag aldrig mött förut och frågade om jag var Busigastunder på Instagram. Jag följer henne (Amekelund) och hon följer mig, så vi stod där och pratade en stund. Men visst är det kul!! Någon som man sett många bilder från men som man aldrig träffat och så står man där på samma plats och känner igen varandra 🙂 Grymt kul att träffa henne!!

Sälshowen handlade också om att inte skräpa ner. Piratkaptenen var väldigt bra skådespelare så det var väldigt kul att se!!

Vi åkte också Safari, en annan höjdpunkt på Kolmården. Kön till denna var också superlång, säkert 45 minuter. Det var supervarmt att stå där och vänta och när vi hade kommit hälften började Helge prata om vatten. Det tar emot att gå ifrån kön för att sedan tränga sig tillbaka till sin plats. Man gör liksom inte så och det var också därför jag väntade ett tag innan jag hämtade vatten. Men efter ett tag när Helge var ledsen, gick jag iväg för att hämta vatten till honom (och de andra). Det kändes inte alls bra att han var så törstig och inte ge honom vatten. Och så trängde jag mig tillbaka till platsen där familjen väntade. Lite pinsamt tyckte jag allt att det var. Tills vi kom fram till slutet av kön och personen i kön framför oss, som också var en stor kändis, ringde i sin mobiltelefon för att resten av familjen som inte alls hade stått i kö skulle komma för att åka. Då tyckte jag inte längre att JAG var pinsam!!

Här var Helges andra favoritställe!! Han hade kunnat stå här hur länge som helst och titta på sälarna som simmade omkring i vattnet.

Tigrarna var trötta i värmen och många andra djur gömde sig i skuggan. Detta är nackdelen med att åka när det är varmt!! Man märker tydlig skillnad om man åker när det är i början/slutet av säsongen och det inte är lika varmt!

När vi stod och tittade på Elefanterna hör vi plötsligt Viola utbrista “Nej, min sko!!” Den hade hamnat på andra sidan av staketet och Mattias fick lyfta över henne så att hon kunde få fatt på sin sko. Hon skrattade så glatt åt det hela. (Elefanterna kan alltså inte nå henne, det är ett till stängsel precis nedanför så det var ingen fara för hennes säkerhet eller så 😉 )

Även Helge kunde åka några karuseller i Bamses Värld. Såå spännande!! Han åkte både Skalmans luftballonger, Skalmans bilar och Dunderhonungsburkarna. Det var inte jättelång kö, men en liten stund fick vi allt stå. Och som sagt Helge har lite svårt att stå bara stilla och vänta. Han gjorde den ena konsten efter den andra på repet vid kön. Det såg ut som om han var fast och inte kunde komma loss, så flera gånger frågade jag honom om han ville ha hjälp men jag fick bara till svar “Nej, käll” (=själv)

Kolmårdens favoriter!!

  • Delfinshowen -den är ALLTID bäst!!
  • När de matar aporna!!
  • Safari (linbanan)-man kommer djuren nära
  • Wildfire -den var faktiskt riktigt läskigt kul och dessutom satt man väldigt bra!
  • Barnens lantgård (som vi tyvärr inte hann med denna gång)

 

Efter den varma Kolmården var vi alla väldigt svettiga, så vi åkte till stranden och myste. Ingen av oss badade för det var vassa stenar på botten, men vi blev avkylda ändå av skuggan. Det var så mysigt och vackert att sitta där. Och skönt med lite stillhet efter en hel dag med vandring och intryck!! Och så snaskade vi lite också.

Helge och Viola kastade stenar i vattnet. 

Och de stora tjejerna började klättra på stenarna.

Och då skulle så klart Helge klättra efter. Men det är ju inte lika lätt för honom att klättra som för de stora barnen, så jag fick hejda honom. Det var en pojk med busig blick jag mötte 🙂

Efter detta äventyr var det skönt att sätta sig i bilen för att åka hem. Några (inklusive mig) somnade gott i bilen!

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.