Malin Gramer

AV:PAULINA
Sedan barnen någon gång under gårdagen fick veta att jag fyller år idag, har de deklarerat att de inte hunnit köpa något men om och om igen frågat vad jag önskar mig.
Eftersom det sanna svaret på den frågan är ett nytt hus helst med sjötomt, eller en ny bil eller en resa till Sydafrika, har jag valt att svara barnen utan något som helst kapital, att det enda jag vill ha är snälla barn. Tänker att det inte borde vara för mycket begärt, åtminstone inte för idag. Jag har snälla barn, missförstå mig inte men när jag säger snälla barn iallafall en dag, menar jag, gnäll och skrikfritt, om man för den delen inte gör illa sig och har ont någonstans. Jag menar även att dem utan trots, ska göra det jag ber dem om. Återigen, jag ber dem förstås inte om något komplicerat utan mer saker som ”tvätta händerna”, ”klä på dig”, ”kom nu” eller ”ställ undan tallriken”.
Hursomhelst dagen började fantastiskt med skönsång från hela familjen vid sängkanten. Vi åt en härlig frukost och jag fick present av mannen.

En barnfri hotellnatt och göra stan med mannen är bland roligaste jag vet. Tackar!

Dagen fortsatte och vi gjorde oss klara för att åka till Liljeholmens galleria. Innan vi gett oss av, har 5 åringen minst glömt bort vad jag önskar mig för dagen 3 gånger.
Och väl på plats i Gallerian bland leksaksaffärer och game stores tappar jag räkningen på gnället, trotset och gråten. 5 åringen gråter så hysteriskt för att han inte får sin 73:e Skylander, att snoret liksom hänger ner till knäna på honom. 11 åringen tittar medlidandes på mig och säger , pinsamt. Folk tittar. Jag känner att jag kanske ändå skulle önskat mig någonting annat än snälla barn? Det är helt enkelt för komplicerat för ett barn. Nästa år ska jag önska mig dendär Sydafrikaresan av 5 åringen.

Noel älskade, fina, underbara unge, dags att börja spara. Kram mamma!