Jag var ju hos frisören i veckan. Jag blir alltid livrädd när jag gör dessa besök, sällan jag blir nöjd…eller jo jag är nöjd till dagen efter, detta då jag typ försöker övertyga mig själv att jag ser sådär härlig ut som jag föreställt mig innan mina frisörbesök. Frasse, på Corinne and friends som jag besökte nu skrämde mig mer än någonsin. Hon tog i mitt hår, pustade lite och tittade på mig med höjda ögonbryn när jag glatt sa att ”jag vill bli JÄTTEblond!!” Sen sa hon, ”du förstår ingenting om hår, eller hur?” – ehe, Näe erkände jag, men det är väl bah å bleka ellä? Tydligen så fungerar det inte bara å bleka ett hår när man vill bli blond, speciellt inte om man besitter på en djup kopparfärgad ombré. Det var här Frasse sa att hon ”skulle göra sitt bästa, men det kan bli gult!”. När allt var klart var jag väldigt nöjd. Om Frasse var rent psykologisk smart och använde skrämsel och härskartaktik för att få mig nöjd gör mig ingenting. Solens strålar i Thailand kommer att ge mig exakt den hårfärg jag önskade men som var omöjlig att få fram där och då, dvs om jag inte hade en stark önskan att bleka sönder mitt hår till kalabalik med håravfall som resultat vill säga. Och det hade jag ju inte. Tid är bokad i februari för att klippa till det då vi inte han göra det nu.
Före/efter bakifrån:
Det färdiga resultatet, en mer jämn sandigare färg.
Söndag; promenad och barnkalas på schemat…som vanligt, dock inte vårt kalas denna gång utan nu kan vi bah gå dit och kleta tårta på möblerna, gallskrika och slänga leksaker och husdjur runt omkring oss med vetskapen om att vi slipper ta hand om röran efteråt, underbart!
Trevlig söndag //Jessica
Inte jättestor skillnad direkt? Hoppas du inte fick betala tusentals kronor.
Fint❤️