Som jag nämnde i tidigare inlägg så har det idag varit en tuff dag med många känslor. I morgon ska en av mina gamla tävlingshästar, Acapulco få galoppera vidare till hästhimlen. För er som inte vet så har jag haft hästar hela livet. Tävlade på elitnivå fram till 2007, så hästarna har varit en stor del av mitt liv innan jag började satsa på jobbet.
Acapulco har alltid varit en väldigt speciell häst för mig, med henne har jag fått uppleva mycket glädje men också många tårar. Mina föräldrar köpte henne året då jag skulle bli 16 år, hon var mitt hopp om att samma år få delta i Ponny EM. Allt gick fantastiskt bra på tävlingarna och chansen till det stora mästerskapet bara blev större och större. På våren åkte vi ner till Belgien för att göra två tävlingar. Det började med placeringar i varje start, men efter finalen på första tävlingen blev hon skadad- en senskada.. Som blev anledningen till min krossade dröm, tävlingen helgen efter gick inte att genomföra och det blev aldrig något EM för min del då det var för nära inpå skadan. Det blev istället många tårar och en lång period med rehab.
Trots detta har jag fått uppleva fina stunder med denna ponny, jag har fått tävla på internationella tävlingsbanor, fått fina placeringar, och även placering på SM. Så trots den tragiska skadan så gav hon mig och familjen så mycket glädje ändå.
Idag är hon 25 år gammal och hennes senor säger ifrån, så vi har nu i familjen tagit ett beslut om att hon ska få somna in i morgon. Känns fruktansvärt just nu, men jag vet att det kommer vara till hennes bästa. Vi har haft fantastiska år ihop och hon har hunnit få två pojkar som numera får påminna om henne.
Idag har jag spenderat många timmar med henne i stallet. Tog henne även upp till ridhuset för att strosa runt där tillsammans. Vi bara var, jag och hon. Jag avslutade med att sitta nära henne i boxen medan hon åt, jag kunde inte sluta lukta och känna på henne.. Känslan att aldrig mer få pussa på hennes mule gjorde mig så ledsen och känslosam. Tillslut fick jag bara vara stark och säga farväl, det var med tunga steg jag gick ifrån stallet- min lilla Acapulco, du kommer alltid finnas i mitt hjärta!
I morgon kommer jag egentligen bara vilja fly iväg från gården.. slippa tänka, slippa känna.. Så om någon vill röva bort mig och få mig att tänka på annat så går det mer än bra!
Kram /Evelina
Älskade Eve! Jag är så ledsen för din skull. Det var ett otroligt fint inlägg och så vackra bilder på er! Puss mon vän
<3
Åh vad fint skrivet Evelina. Ska tänka på dig och Acapulco imorgon
<3
Så otroligt vackert skrivet❤️ Och fantastiska bilder på dig och din hästvän. Många kramar till dig i morgon
<3