Feberjävelen är tillbaka! Eller Så var den kanske aldrig riktigt borta…(?)
Igår hade Lillbrallan och jag fredagsmys, dvs vi hade chips hemma och dipp. Det är nämligen det viktiga i ett fredagsmys (enligt min 5 åring) han skiter friskt i att hans ömma moder (dvs jag) lagar lite extra god mat som han får välja (typ tacos varje fredag men just igår blev det lasange).
Så igår var det alltså fredagsmys med två sorters olika chips, dipp, godis och halloweenbakelser…
Notera vampyrtänderna… Lillbrallan går ingenstans utan dom.
Medans vi utövade ett frosseri utan dess like så kollade vi på Peter Pan.
Min ögonlock började flacka redan efter en havltimme och vid 20.30 ville jag seriöst sova. Jag var Såååå trött att jag inte ens pallade att söva barnet och sen förlusta mig i lite ”homeland”.
Jag tom hotade med att jag skulle gå och lägga mig och att Charlie skulle få sitta uppe helt själv (hotet slog helt fel och Charlie tyckte att det var det bästa jag sagt på länge…)
Så efter att jag somnat och vaknat med dregel i halva ansiktet så ”tvingade” jag barnet i säng och efter en saga (där jag snyggt och likt en hemlig agent lyckades jag hoppade över varannan sida) så somnade vi båda. Jag vaknade efter en liten stund och gick och lade mig i min egna säng vid den galet sena tiden 21.30.
Sen sov jag. Jag hörde knappt när dörren öppnades och ljudet av små fötter tassade in till min säng.
Vid 07.00 tyckte avkomman att det var dags att vakna, WTF! På vardagar får jag väcka honom vid 07.30 och när vi är lediga så brukar han utan problem kunna sova till 08.00-09.00.
Men inte idaaaaag!
Med dunkande huvudvärk och skitfeber!
Och ikväll är det den beryktade Halloweenfesten hos Halloweengalningen Jessica.
Åhhhh mordor.
Lillbrallan har fått en ny utstyrsel och jag har plockat fram min gamla dräkt.
Så jag tänker, jag får trycka i mig lite tabletter åka till kalaset, låta barnen leka och jag sitta i ett hörn med min halloweendräkt och sen åka hem tidigt.