Malin Gramer

  AV: PAULINA

Idag tog jag jag ut en semesterdag från jobbet. Med facit i hand kan jag konstatera att det var ett synnerligen dåligt beslut.

Tanken med denna skärtorsdag var att jag skulle få en hel dag för mig själv. Mannen på jobbet, Adam i skolan, Noel och Nomi hos min mamma där de skulle få påskpyssla. Informerade deras förskolor igår om att de inte skulle komma idag och jag såg fram emot en dag helt för mig själv. Inte så att jag skulle bälja i mig mojitos och lyssna på hög musik, rökandes i uterummet eller så. Nej, men jag skulle städa huset i lugn och ro, handla, äta lunch på stan med Malin och ta en lång dusch alldeles i fred. Ni som har barn kanske förstår vad jag menar? Mina barn är jättesnälla och så men att städa efter små varelser som konstant lämnar spår efter sig var dem än går, är lätt frustrerande. Därför är det så värt att ta ut en semesterdag även om dagen till största del handlar om att städa. 

     Spår efter mina ”mini me”

Dagen började bra om man bortser från att barnen vaknade vanlig dagistid, vilket är ganska onödigt när man har semester. Efter frukost satte jag igång med att bada barnen så jag kunde lämna två rena och väldoftande barnbarn till mamma. Allt känns bra. 

Ringer mamma efter stund då jag börjar känna frustrationen av att plocka med två små, som bara plockar fram nya saker medans jag försöker städa undan. Det blir mest som en hetsig tävling och min enda chans att vinna tävlingen är genom att låsa fast barnen, vilket jag förstås inte kan göra.

Mamma svarar och det är nu det börjar gå fel. Mamma ligger hemma i magsjuka. Just då tycker jag väldigt synd om min mamma, finns ju inte mycket som slår magsjuka. Tycker fortfarande oerhört synd om henne men vid något tillfälle här på förmiddagen hade jag bytt min semesterdag mot magsjuka vilken dag i veckan som helst.

Vi lägger på och det första jag gör är att avboka den härliga lunchen i stan med Malin. Sedan fortsätter tävlingen här hemma. Som en dåre springer fram och tillbaka, ni vet påväg till toan plockar jag någon leksak, en smutsig strumpa, sorterar mynt och pennor, ställer in disken, hänger tvätten, byter handdukar, viker in den rena tvätten, hittar skruvar som jag slänger in i något random skåp, torkar kaklet i köket, matar barn med besprutade vindruvor allt eftersom Nomi och Noel antingen bråkar med varandra  om ipaden eller plockar fram mer saker. Det är köksredskap ur lådorna i köket, leksaker, bollar, nallar och vintervantar. Jag tävlar vidare och är tillslut redo att plocka fram dammsugaren. Detta lagom till att barnen lyckas ha sönder en gammal lampa i porslin.

Viker in det trasiga porslinet i papper och ner i soporna.

Efter dammsugningen har barnen stängt in sig på toan och kollar iPad. Jag har gjort mitt bästa för att ignorera att de bråkar om vems ipaden egentligen är (ja inte är det deras iaf) men när det plötsligt blir tyst anar jag oråd. Öppnar toadörren och hittar Nomi i högsta hugg med toaborsten. Alltså, finns det något äckligare? Får därmed bli ytterligare tvättning av det nybadade barnet.

Efter vaskadet av dottern är det dags att skura golvet. Vår vanliga skurhink har försvunnit vilket innebär att jag måste ta en annan hink som saknar den där grejen som man vrider ur skurmoppen med och jag blir då tvungen att vrida ur moppen med bara händerna efter varje dopp i hinken. Lite äckligt faktiskt.

Det är ute i hallen det händer. Jag lyfter upp hinken och då lossnar plötsligt handtaget. Hinner åker i golvet med säkert 10 liter vatten som plumsar ut över golvet. 

Om ni som jag tillhör kategorin som jag som mår mentalt dåligt när man tittar på Pippi jävla Långstrump och scenen när hon hon häller ur en balja med vatten över köksgolvet och som hon sedan åker skridskor över med ett par skurborstar på fötterna, vet hur extremt dåligt det är med så mycket vatten över ett golv. 

 Medans barnen fortsätter bråka om ipaden springer jag och hämtar alla husets handdukar jag hitta och torkar golv allt vad jag förmår. Torkar och torkar och torkar men vad händer med vattnet som runnit ner i springorna och alla hörn. Hej hej fuktskada, och bör jag berätta detta för mannen? Låt mig säga såhär, mina barn vet vad som har hänt. Kan nämligen uttryckt detta i all stress då Noel frågade varför jag är så arg och galen över lite vatten.

Utmattad lagade jag lunch åt småglinen och och försöker nu förklara för Noel så pedagogiskt jag bara kan om varför mamma är arg och galen.

Och ute snöar det hörni!!!

Semester my ass! 

Glad påsk. Kram Paulina