Det har varit jul, det vet jag för släkten och Tomten har varit här och sista knappen på byxorna är svår att knäppa. Jag är dessutom ledig och får umgås med min familj oavbrutet 24/7 vilket är positivt alltså.
Men i övrigt har det blivit förbaskat kallt och jag fryser. Det är nästan lite skönt att 1.5 åringen är sjuk, för då har vi en himla bra anledning till varför vi inte aktiverar oss och barnen med pulkaåkning i nån iskall backe eller varför vi inte åker till ett sådantdär bacillhärjat lekland.
Nej vi lunkar på här hemma. Mannen roar sig med att avinstallera och sen installera något program som sedan inte fungerar, och då måste han göra om proceduren igen på 5 åringens nya läsplatta. Skönt att han har haft något att göra de senaste 2 timmarna tänker jag.
11 åringen såg jag någon gång under dagen så jag vet att han är hemma.
När 1.5 åringen inte hänger i mina ben och torkar av sin snoriga näsa mot mitt hår leker hon förnöjsamt med sina nya dockor. 5 åringen spelar Skylander och äter kopiösa mängder mackor och vindruvor vilket jag vet eftersom det är jag som gör iordning detta till honom.
Jag själv struttar runt i min nya spetsnegligé och högklackat och försöker behaga alla bäst jag kan.
Då kanske ni tänker, det är inte så konstigt att jag fryser! Men negligén är förstås en lögn, eller dröm, för sanningen är närmare en rutig pyjamas och tubsockor. Att jag behagar är kanske också en överdrift men alla familjemedlemmar har iaf fått både lunch och middag och mellis därimellan.
Ja, det är lite så det är just nu.
Jag drömmer mig bort till sommaren. Därav bilden för detta inlägg. Älskar bilden som är från min möhippa och fotad av bästa Jessica. Bästa Jessica som jag smyghatar lite just nu för att hon ska åka till ett varmt land om två dagar och hoppa runt i jeansshorts och linne i över en månad. Kanske är jag mest sur för att hon missar min födelsedag. Ska fan hitta på något extraordinärt till den, så att hon får smaka på sin egen kaka och bli tvungen att ta en tidigare flight hem för att inte missa ”the big avent”. Toppen vi säger så.
Kram / Paulina